Projektet Effektivare informationshantering med i-leveranser fick medel i programmets andra öppna utlysning 2016 och har nu lämnat sin slutrapport. Projektledare har varit Nina Borgström från White arkitekter.

Slutrapporten tydliggör vilka värden som kan skapas med tydligt specificerade informationsleveranser. Ett annat syfte är att beskriva nuläget, konkretisera brister, föreslå åtgärder. Tidigare studier om BIM har ofta fokuserat på teknik och standarder. I denna rapport lyfts andra aspekter. Inledningsvis i projektet formuleras en tes: ”Tydligt specificerade digitala informationsleveranser har förutsättningar att skapa värden för samtliga parter i samhällsbyggarprocessen”. Tesen bekräftades av branschrepresentanter i genomförd workshop, rundabordssamtal och djupintervjuer.

Tre projekt påvisar möjligheter att disruptivt skapa värden med i-leveranser. Ett ritningslöst komplext anläggningsprojekt (Slussen), ett komplext högt säkerhetsklassat projekt (Kv. Björnen) och ett projekt som möjliggör för kalkyler baserade på korrekt data (Locums riktlinjer). Projekten visar på olika sätt framgångar med att arbeta mer agilt utifrån ett tvärdiciplinärt arbetssätt med informationsdelning, transparens och täta återkopplingar. I Slussen genom en informationsleveransplattform (Figur 5) och i Locum med den agila transparenta kalkylprocessen (Figur 6) och i Kv. Björnen genom ett etablerat projektkontor. I samtliga fall har den vanligaste fallgropen undvikits dvs. digitalisera en analog process – och tro att det blir värdeskapande. I Slussen var utgångspunkten ”noll ritningar” vilket innebar att avtal, upphandlingar, processer och leveranser anpassades till en informationsmodell.

De tre projekten, workshop och rundabordssamtal bekräftade probleminventeringen och kompletterade den. Flertalet organisationer saknar förankrade och utvärderade informationskravställningar som är tillämpbara för projektering och produktion. Anledningen kan vara brist på kunskap om tillgängliga informationslösningar och bristande insikt om hur detta är kopplat till den egna organisationens affärsnytta. Branschrepresentanter definierade brister i arbetssätt, kunskap, projektledning, kommunikation och gemensamma standarder. I runda bordssamtalet definierades även brister på långsiktiga värden ur produktion- och förvaltningsperspektivet.

Slutsatsen är att det behövs både ”mjuka värden” – förutsättningar för dialog, bättre beslutsunderlag och högre engagemang i projekten och ”hårda värden” – kopplade till lägre risk, ökad effektivitet, bättre lönsamhet och färre fel. Sammantaget framgick det tydligt att det handlar om så mycket mer än teknik och att vi behöver förstå vad det ställer för krav på juridik, metoder, kommunikation, organisation, styrning och kunskap.

En ytterligare slutsats är att förändringstakten i samhällsbyggnadsbranschen är låg och nyttan med information otydlig och inte prioriterad. Projekterings- och byggprocessen är linjär med överlämningar i varje skede. I produktion och förvaltningsskedet nyttjas inte det värde som en förädling av informationsmodellen kan ge. Därmed försvåras att skapa värdefulla realtidsuppdaterade relationshandlingar och förvaltningsdatabaser. Intressenter längs processen har särintressen i information- men ingen tar ett helhetsansvar eller vill bekosta en helhet. Detta är ett systemhinder som kräver en ny affärsmodell med nya värdekedjor. Det kräver i sin tur ökad kunskap hos alla aktörer och roller och omfattar avtal, kalkyl och upphandlingar. Rapporten ger slutligen förslag på områden som behöver fortsatt forskning.

Uppdaterad den