Projektledare har varit av Östen Frånberg, 1A konsult AB och projektet har genomförts i samverkan med SWECO Civil AB och Nozomi AB.
Syftet med denna förstudie var att visa hur man får förbättrad effektivitet, ekonomi, tjänster och ”time to market” inom byggsektorn genom att koppla ihop den internationella IoT-referensarkitekturen - nyligen publicerad som en ISO/IEC-standard - med den svenska digitala standarden för byggnationer: CoClass. Kopplingen innebär också att byggsektorn tar steget in i ett gemensamt IoT-språkbruk som används världen över. Fördelarna är många, däribland att aktörer inom byggsektorn kan nå en större marknad, stärka sin konkurrensförmåga och få tillgång till billigare komponenter och tjänster.
Många vinster baserat på gemensamma data
Gemensamma data kan användas för att optimera existerande funktioner och tjänster, men det öppnas också helt nya möjligheter som digital tillsyn och samordnad presentation av systemtillstånd i fastigheter. I det vidare perspektivet kan man till exempel förbättra stödet till brandbekämpning genom att läsa ut data från temperatursensorer, närvarosensorer, dörrlägen, brandlucko och sprinklers, vilket ger en bättre bild av brandförloppet redan innan personal anlänt. Dessutom möjliggörs fjärrstyrning av påverkande utrustning, till exempel fläktsystem och hissar.
Myndighetskontroller och rutinmässig övervakning (rondering) kan underlättas och förbilligas när dessa kan baseras på automatiserad tillståndsutläsning.
Det är sannolikt att de stora vinsterna av ökat utnyttjande av IoT-teknik uppstår inom fastighetsförvaltning, där man kan skapa nya tjänster för att göra prognoser av underhållsbehov baserat på tillstånd i fastigheten i stället för att göra rutinmässigt underhåll. Bättre tjänster och mer flexibel debitering för värme, varmvatten, it-tjänster kan till exempel utvecklas.
Säkerhetsaspekten är en utmaning bland flera
Säkerhetsaspekterna måste få ett tydligt fokus för att ägare och brukare ska kunna ta till sig IoT-teknikens möjligheter. Detta är inte unikt för byggsektorn, men livslängden för ett byggnadsverk ställer extra höga krav på uppgraderbarhet. Ett bredare industrisamarbete kommer att underlätta en effektiv utveckling av interoperabla och säkra komponenter.
Affärsmodellerna måste ta hänsyn till att kostnaderna uppstår i projekterings- och uppförandefaserna, medan vinsterna till stor del kan förväntas uppstå i förvaltningsfasen.
Kopplingar i fyra nivåer
Kopplingen mellan CoClass och IoT RA finns på fyra olika nivåer: komponenter, funktioner, konstruktiva system och funktionella system. Till exempel betyder det att komponenten "BTB temperatursensor” i CoClass motsvaras av en specialiserad IoT-sensor kopplad till ett styrsystem. På funktionsnivån svarar den generaliserade funktionen "B## Avkännande objekt" i CoClass mot det generella konceptet Sensor i IoT RA, som alltså representerar funktionen av alla sensorer i ett IoT-system. På nästa högre nivå svarar det konstruktiva systemet "JJ20 Tilluftssystem" i CoClass mot ett delsystem som innefattar någon form av IoT-baserat styrsystem (inbyggt eller externt). På den övergripande nivån kopplar ett funktionellt system i CoClass (t.ex. "L12 Flerfunktionellt automationssystem”) ihop flera konstruktiva system (exempelvis "H21 Värmesystem för utrymme" och "J10 Allmänventilationssystem”). Ingående konstruktiva system kan på detta sätt dela på data och integreras i en hel byggnad.
Vill du veta mer?
Projektresultatet redovisas i en rapport (textdokument och bildsamling) som redogör för principerna och slutsatserna. Dessutom ingår en UML-modell producerad i Papyrus som kan användas som bas för vidare arbete. Rapporten innehåller också en lista förslag på hur arbetet kan tas vidare i nya studier.
Rapporten (inklusive den automatgenererade bilagan) bygger på en formell UML-modell, skapad i open source-verktyget Papyrus (ingår i Eclipse-familjen av utvecklingsverktyg, se https://www.eclipse.org).. Modellfilerna är tillgängliga på begäran som underlag för eventuellt vidare arbete.
IoT referensarkitektur ISO/IEC30141 IoT RA går att köpa hos Svensk Elstandard (SEK) och hos Swedish Standards Institute (SIS).