Jan Byfors leder arbetet med att forma det nya temaområdet.

Vem är Jan Byfors?
– Jag har just nu uppdraget att vara processledare för programmets temaområde Informationsinfrastruktur, vilket är ett projektuppdrag som startade i våras och fasas ut under hösten. Annars är jag senior konsult. Jag har en bakgrund som teknisk direktör på NCC och är dessutom adjungerad professor på Luleå tekniska universitet. Sedan har jag också ett skötebarn som heter Ingenjörer Utan Gränser, där jag är ordförande.

Vad innebär rollen som processledare?
– Smart Built Environment är nu inne i sin andra programperiod och då har det gjorts vissa förändringar, till exempel att programmets aktiviteter drivs inom fyra temaområden. Ett av dessa är Informationsinfrastruktur och min roll som processledare innebär att jag arbetar med att ta fram förslag på strategiska aktiviteter som ska drivas inom temaområdet under de närmaste åren.

Min uppgift som processledare är att lyssna med omgivningen, sätta mig in i vad som tidigare gjorts inom programmet kring informationsinfrastruktur och standardisering och intervjua relevanta aktörer. Jag har under våren genomfört tre workshoppar för att diskutera innehållet i temaområdet Informationsinfrastruktur.

Nästa steg är ta fram projektförslag och hitta projektledare för att sedan arbeta fram detaljerade projektbeskrivningar, som först går igenom Smart Built Environments arbetsprocess och sedan beslutas av Formas. När dessa strategiska projekt är formade och beslutade är mitt uppdrag avslutat och en temaledare kan driva det koordinerande arbetet inom temaområdet vidare. Ibland är det processledaren som kliver in som temaledare, men jag har valt att inte göra det. Elisabeth Argus, som varit projektledare för flera projekt inom programmet, kommer att ta rollen som temaledare.

Hur har arbetet gått?
– Det har gått bra, jag har intervjuat ungefär 30 personer och fått massor av relevanta inspel. Dessutom har vi haft tre workshops där totalt 100 personer varit med, där deltagarna fick tillfälle att diskutera och komma med inspel. Alla som deltagit är personer med god insikt och diskussionerna har handlat om vilka utmaningar vi ser och vilka stora frågor som vi måste ta tag i och prioritera. En viktig fråga som jag ställt är: Vad ser ni för behov som är sektorsgemensamma? Sedan har jag samlat och klustrat all information och skapat teman eller projekt.

Det finns två strategiska projekt som är klara att köra igång under hösten. Det ena handlar om att ta fram en långsiktig strategi och färdplan för standardisering av digital samhällsbyggnadsinformation som kan vara ledstjärna för vårt arbete de närmaste åren. Färdplanen ska peka ut riktningen och innehålla konkreta milstolpar för standardiseringsarbetet för både privat och offentlig sektor. Den ska hjälpa oss att identifiera behov av projekt och satsningar och även kunna stämmas av och följas upp kontinuerligt. Det andra projektet är en handlingsplan för digital information för byggprodukter, som blir en fortsättning och konkretisering av de projekt som vi drivit inom produkt- och miljödata.

Vad händer härnäst?
– Fokus ligger på att få igång de två första strategiska projekten men också på att bestämma vilka övriga projektförslag som vi vill arbeta vidare med och hitta projektledare till dessa.

Mer om Informationsinfrastruktur

Temaområdet behandlar gemensam infrastruktur som sektorn behöver för den digitala och industriella utvecklingen. Det motsvarar ungefär de tidigare fokusområdena Standardisering och Livscykelperspektiv.

Kan du förklara lite kort om vad temaområdet Informationsinfrastruktur handlar om?
– Det handlar om den gemensamma basen som alla aktörer behöver för att vi ska kunna utveckla digitala arbetssätt. Mycket handlar om informationsstandarder. När olika aktörer utbyter data och information i samhällsbyggnadsprocessens olika steg måste informationen kunna överföras digitalt, till exempel från planeringsstadiet till den som ska genomföra byggprojektet. Det är inte så enkelt som det verkar alla gånger, eftersom det till exempel förutsätter att man har definierat informationen på rätt sätt och att den är i rätt format så olika verktyg kan läsa den. Men informationsinfrastruktur kan också handla om juridik och avtal eller organisering och processer, det vill säga det vi behöver vara överens om och förhålla oss till i vår projektbaserade verksamhet med många aktörer inblandade. Det är många steg i den komplexa samhällsbyggnadsprocessen och det går inte att fixa allt på en gång utan arbetet drivs av många olika aktörer inom olika områden. Inom vissa områden har arbetet kommit väldigt långt medan på andra områden finns fortfarande stora utmaningar.

Sedan är det naturligtvis inte bara är en teknisk fråga, utan det handlar också om att få organisationer och människor att förstå hur man ska använda de här verktygen och utbyta digital information och sedan tillämpa det. Det är egentligen den stora utmaningen. Jag brukar säga det till 20 procent handlar om teknik och till 80 procent om människor.

Är det svårt att få aktörer att engagera sig i arbetet?
– Inte hittills, vi har haft en bra uppslutning på workshopparna. Jag hoppas att intresset fortsätter att vara stort nu när vi ska forma projekten och det kräver mer tid av de personer som vill engagera sig. Erfarenhet från tidigare projekt inom Smart Built Environment visar dock att intresset för att vara med och bidra med sin tid är stort. Om man formar ett projekt bra, så att det både är relevant för de enskilda organisationerna i sektorn och för sektorn som helhet brukar engagemanget vara stort.

Uppdaterad den