Syntes Kunskap och kompetens

Projekten inom Forskningsplattformen och Kunskapslyftet kategoriserades ur ett metodperspektiv, det vill säga hur har stödform valts, hur har behov av stöd identifierats och finns det luckor gällande metoder som behöver fyllas?

De resultatmål som sattes upp för Forskningsplattformen och Kunskapslyftet för 2018 är samtliga uppnådda. Dessa resultatmål förväntades spela in på olika kortsiktiga effekter 2021. Detta har under perioden främst skett via framtagandet av effektmätetal och via mätningar och dess konsekvenser på programmets parter, vissa kritiskt granskande forskningsresultat om risker med ett obrutet informationsflöde, en liten ökning av flera etablerade FUI-miljöer med nya aktörer inom akademi och näringsliv. Samt, via olika seminarier och kurser, bidrag till både lärande organisationer och förändrade arbetssätt. I övrigt är evidensen låg mot att resultaten från genomförda projekt har påverkat önskade kortsiktiga effekter för 2021.

Två typer av projekt kunde urskiljas: De som hade kunskapsgenerering som syfte eller de som hade kunskapsspridning som syfte till stöd för transformering för att dra nytta av digitalisering och industrialisering. De rekommendationer som kan lämnas som resultat av syntesarbetet handlar därför om metoder för att initiera och genomföra projekt som stöder transformation och mindre om kunskapsinnehållet i sig.

Baserat på de lärdomar som dragits från de genomförda projekten och kunskapsluckor som saknades kan rekommendationer lämnas inom tre områden gällande vad det nya fokusområdet Kunskap och Kompetens kan innehålla.

• Strategisk eller projektvis kunskapsgenerering. Om fokusområdet ska initiera FUI-projekt om kunskap och kompetens bör dessa projekt vara öppna eller strategiskt initierade för att bygga kunskaper mot de långsiktiga målen. Om strategiska projekt ska initieras rekommenderas något av följande för att aktivera akademin att strategiskt ta sig an de långsiktiga målen:
  • Mätprojektet för att fortsatt och återkommande mäta effekter, men med större fokus på de långsiktiga effekterna (för lång) tid, (för höga) kostnader och (för hög) klimatbelastning,
  • En distribuerad forskarskola för doktorandkurser, eller
  • Akademiska synteser med ett kritiskt forskningsfokus som tar avstamp i de genomförda projekten för att dels kritiskt granska de hypoteser som bygger upp programmet vad gäller tidsåtgång, kostnader och klimatbelastning för att skapa dokumenterade kunskaper om de långsiktiga målen inkluderande arkitektoniska och tekniska egenskaper som underlag för engagemang för förändring i branschen.
• Metoder för projektinitiering av kunskapsspridning. Initiering av projekt för kunskapsspridning bör riggas baserat på verksamhetsnära kunskapsbehov direkt från de organisationer som ska delta och genomföras i successiva konkurrensutsatta steg.
  
  
• Kunskapsspridning för grundutbildning, forskarutbildning eller organisationer. Utbildning av individer ger små steg i förändringen, större strategiska steg och nya affärsmodeller kräver större ansträngningar. Stöttning till implementering av organisationsövergripande verksamhetsförändringar bör inte vara fokus i temaområdet. För att bidra till en transformation via kunskapsspridning med kurser/seminarier rekommenderas:
  • Fokus på individer på framförallt operativ nivå för att skapa en insikt och vilja till förändring där målgruppen rekommenderas till någon av följande målgrupp:
    1) Yrkesverksamma individer på organisationer,
    2) Studenter på grundutbildningen, eller
    3) Doktorander i forskarutbildning.
  • Skiftande fokus mellan Smart Built Environments tre-årsperioder rörande aktörsmålgrupper successivt, men koncentrerat, för att nå alla relevanta aktörsmålgrupper i sektorn.