- Vår analys visar att öppna och avgiftsfria myndighetsdata skulle kunna ge samhället ett mervärde på 10-21 miljarder kronor årligen, säger Lantmäteriets generaldirektör Susanne Ås Sivborg i ett pressmeddelande.

En del av de data som svenska offentliga organisationer tillhandahåller finansieras idag av avgifter från de personer och företag som vill använda dem. Men om dessa data i stället släpptes fria utan avgifter skulle en enorm samhällsnytta uppstå. Det visar en rapport från Lantmäteriet, som på uppdrag av regeringen har undersökt vilka konsekvenserna skulle bli om särskilt värdefulla datamängder tillgängliggörs avgiftsfritt.

- Men för att myndigheternas data ska kunna flöda fritt krävs en förändrad och långsiktigt stabil finansieringsform. Anslagen till offentlig sektor skulle behöva höjas med ungefär 550 miljoner kronor per år, vilket innebär att nyttan vida överstiger kostnaden, säger generaldirektör Susanne Ås Sivborg.

Nytta för 10-21 miljarder inom fem samhällssektorer

Lantmäteriet föreslår i sin rapport att myndighetsdata inom sex kategorier ska anses som särskilt värdefulla: företag och företagsägande (till exempel data om företagsform och ägande), geospatiala data (till exempel adresser och fastighetsgränser), rörlighet (till exempel data om trafikflöden och infrastruktur), jordobservation och miljö (till exempel data om skog och geologi), meteorologi (till exempel väderdata) samt statistik (text data om befolkning och hushåll).

Nyttoanalysen visar att mervärdet av tillgängliggörandet av föreslagna datamängder uppgår till 10–21 miljarder kronor årligen inom dessa fem samhällssektorer:

Samhällsbyggnad – föreslagna datamängder kan bidra i alla delar av sektorn från planering och projektering till byggnation och drift av byggnader bland annat genom nya, mer effektiva analysmetoder vilka effektiviserar planeringsprocesser avsevärt. Det årliga värdet beräknas till 3000-6240 miljoner. Data kan också leda till bättre kunskap om potentiella kunder vilket möjliggör effektivare användning av fastighetsbestånd så väl som behovsstyrd planering.

Offentlig sektor - vinster uppstår som ett resultat av att administration och driftskostnader för IT-system bedöms minska genom bättre samordning av IT-system. Genom att tillgängliggöra data avgiftsfritt skulle även datainköp från det offentliga minska. Mer tillgängliga data skulle också kunna bidra till bättre offentliga tjänster, bland annat genom effektivare krishantering. Det totala värdet beräknas till 1 110-1 700 miljoner årligen.

Areella näringar - inom skogsbruket har föreslagna datamängder stor potential för planering, inventering och avverkning genom arbetstidsbesparingar och ökad produktivitet. Även jordbruket kan dra stor nytta av de föreslagna datamängderna där geospatiala data och positionering möjliggör effektiviseringar. Stor samhällsnytta uppnås genom mer effektiv användning av jord- och skogsmark där datamängderna förbättrar villkoren för rennäring, jakt, fiske och turism. Särskilt innovativt nyföretagande inom areella näringar är beroende av öppna data och det ökar även möjligheter för sambruk, markbyten och fastighetsaffärer. Det beräknade värdet inom areella näringar är 1100-2870 miljoner kronor årligen.

Informations-och kommunikationstekniksektorn (IKT) - i analysen av IKT-sektorn identifieras stora värden kopplade till förbättrade analysmöjligheter och effektivare drift av IT-system. Som ett resultat av avgiftsbeläggning och tekniska hinder tvingas företag lägga stora resurser på att sammanställa data. Ökad datatillgång kan även stödja start-ups genom att förenkla arbetsprocessen från idé till proof of concept och vidare till investeringar. Det beräknade årliga värdet är 2610-6400 miljoner och studien förutspår även en stark tillväxt bland vidareförädlare som resultat av tillgängliggörande av föreslagna datamängder.

Finans- och försäkringsbranschen – analysen pekar på fyra användningsområden inom finans-och försäkringsbranschen som förväntas skapa stor samhällsnytta. Bland annat uppstår värden genom effektivare arbete mot försäkringsbedrägerier, förbättrade riskanalyser samt effektiviseringar i drift av IT-system och de värderas till 2030-3350 miljoner årligen.

Förlorade avgiftsintäkter största konsekvensen för myndigheterna

Lantmäteriets rapport visar att det krävs en förändrad finansieringsform för berörda aktörer för att de föreslagna datamängderna ska kunna tillhandahållas effektivt och utan avgift.

Den totala budgetära konsekvensen för att tillhandhålla föreslagna datamängder som öppna data är cirka 550 miljoner kronor årligen. Av dessa utgörs den största delen av förlorade användaravgifter medan cirka 40 miljoner kronor årligen är investeringar samt andra kostnader som införandet medför.

Av de förlorade användarintäkterna är 85 miljoner kronor sådana årliga avgifter som offentliga aktörer debiterar varandra avseende licensavgifter för föreslagna datamängder. Förlorade användarintäkter från kommersiella aktörer är cirka 430 miljoner kronor.
Förslag till finansieringslösningar

Lantmäteriets rapport lyfter fram behovet av en långsiktigt stabil finansiering för att garantera den offentliga informationsförsörjningen. Vid en omställning från avgiftsintäkter till avgiftsfria öppna data behöver finansieringslösningen säkerställa full finansiering för berörda organisationer.

Myndigheterna i Sverige har i grunden tre primära finansieringsmöjligheter: anslag, avgifter och bidrag. Då syftet med Öppna data-direktivet är att värdefulla datamängder ska tillhandahållas avgiftsfritt, kvarstår primärt anslag och bidrag som möjliga finansieringsvägar.

I förslaget förordas en omfördelning för de avgiftsintäkter som idag debiteras mellan offentliga organisationer kombinerat med att resterande finansieringsbehov täcks av tillskott av anslag via reformutrymmet.

Regeringen gav i maj 2019 Lantmäteriet i uppdrag att, i samverkan med utpekade organisationer, ge Sveriges förslag på vilka datamängder hos berörda aktörer som bör tillgängliggöras öppet med anledning av Öppna data-direktivet EU-2019/1024.

Lantmäteriets uppdrag att undersöka konsekvenserna av myndigheters tillgängliggörande av särskilt värdefulla datamängder slutredovisas till regeringen den 12 juni.

Uppdaterad den