Webbinariet anordnades av Svensk Byggtjänst och Smart Built Environment tillsammans med InfraSweden2030, Byggföretagen och Installatörsföretagen. Nästa Nordic ConTech Talk hålls den 12 november och handlar om goda exempel på digitalisering.
Webbinariet inleddes med en internationell utblick där Adrian Joyce, generalsekreterare på European Alliance of Companies for Energy Efficiency in Buildings, bjudits in för att redogöra för de utmaningar som byggsektorn står för i EU. Han konstaterade att partnering och digitalisering är viktiga hörnstenar för att nå en högre effektivitet i byggbranschen:
– Vårt mål är att byggnaders energibehov ska ha minskat med 80 procent i EU till år 2050. För att detta ska vara möjligt krävs fortlöpande energirenoveringar av befintliga byggnader där digitaliseringen är en mycket viktig drivkraft. Vi behöver också få till mer partnering i projekten och attrahera fler yngre medarbetare för att lyckas minska byggnaders klimatpåverkan, menar Adrian Joyce.
Han tryckte också på behovet av att industrialisera byggprocessen och öka användningen av BIM, inte minst i renoveringsprojekt. Nya verktyg för att samla in data är också avgörande, för det vi inte kan mäta kan vi heller inte fixa, underströk han.
Pressade priser med ramavtal
Samhällsbyggnadssektorn har länge dragits med ständigt ökande byggkostnader. Några som har lyckats bryta den trenden och faktiskt pressa byggpriserna är Sveriges Allmännytta. Med hjälp av en ramavtalsupphandling för flerbostadshus har de skapat konceptet Kombohus – en serie nyckelfärdiga hus till ett fast pris som ligger cirka 25 procent under marknadspris.
– Tack vare en konkurrenspräglad dialog med entreprenörerna har vi lyckats hitta rätt prisbild. Det handlar om att ändra affärsmodellerna i byggsektorn för att kunna skapa varierad byggnation inom ett ramavtal till ett lägre pris, konstaterar Sofia Heintz, expert på Fastighetsutveckling hos Sveriges Allmännytta.
Hon framhöll också att det gäller att hitta nyckelfaktorerna som driver utvecklingen framåt och titta på hur man kan höja kunskapen hos beställarna.
Gynna kreativitet med rätt krav
För att ge marknaden incitament att vara kreativa på allvar behöver sättet man handlar upp på utvecklas. Det har Trafikverket tagit fasta på i sina så kallade förkommersiella upphandlingar. I satsningen Aktivt resande, som fokuserar på att det ska vara enkelt och säkert att ta sig fram till fots, med cykel eller kollektivtrafik, har Trafikverket krävt att de företag som lämnar anbud utöver en bra idé också ska kunna presentera en tänkt affärsmodell.
– På så sätt förflyttas fokus i konsultbranschen. De företag som verkligen har kreativa idéer och utvecklar sin verksamhet kontinuerligt kommer att gynnas, till skillnad från de företag som ”bara vill sälja timmar”, framhåller Pontus Gruhs, strateg på Trafikverket.
Han konstaterade också att offentliga beställare behöver lära sig att värdera alternativa förslag för att bli bättre på att premiera framåtsträvande företag.
Tillgänglighet och relationsbyggande
Med hjälp av en genomtänkt upphandling kan beställaren påverka mycket mer än många tror. Problemet idag är att beställarna stirrar sig blinda på att hålla budget istället för att utvärdera nyttan av de spenderade pengarna. Det menar Fredrik Tamm, grundare av företaget PublicInsight som tillhandahåller tjänster för att utveckla den offentliga marknaden.
– Den offentliga sektorn förtjänar bättre leverantörer. Men det kräver att de blir mer tillgängliga och bättre på att bygga relationer med utförarna – inte bara utbyta information. På så sätt kommer man att intressera rätt typ av leverantörer som kan möta de nya krav och förväntningar som finns på vårt samhälle, menar Fredrik Tamm.

Han fortsätter:
– Beställarna på den offentliga sidan måste också ha modet att erkänna att de inte alltid vet hur något ska lösas och kräva av leverantörerna att de förmedlar detta. Och det är först när parterna i ett avtal är överens om vad som är kvalitet som man också kan följa upp de värdena i ett projekt.
Ledarskap och tydliga ansvarsroller behövs
Webbinariet fortsatte sedan med ett panelsamtal där Christian Sterner från Svensk Byggtjänst och Lars Redtzer från Byggföretagen medverkade tillsammans med Sofia Heintz från Sveriges Allmännytta och programledare Fredrik Bauer.
– Ska vi skapa de stora lyften måste vi förädla detta tillsammans över tid – från de som identifierar behoven, genom beställarna som definierar uppdraget och fram till utförandeledet. Och då kan vi inte ha vattentäta skott mellan professionerna utan alla måste jobba tillsammans men med tydliga ansvarsroller, underströk Lars Redtzer.
Christian Sterner fortsatte resonemanget:
– Det som varit slående under webbinariet är att alla talare eftersträvar samarbete och nya affärsmodeller. Men då behöver vi tänka till så att vi får ett bra ledarskap kring de här faktorerna, så att vi faktiskt kan gå från ord till handling.
Funktionskrav räcker inte
Byggbranschen är till stor del en projektbaserad industri och upphandling inom byggsektorn är mer komplext än många beslutsfattare vill tro. Det menar Anna Kadefors som är professor i fastighetsförvaltning vid KTH samt gästprofessor vid Chalmers.
– Funktionskrav är jättebra, men det räcker inte alltid i en projektbaserad verksamhet. Tiden är knapp och leverantörerna vill inte ta för stora risker. Vi kan behöva tänka på andra sätt, ibland kan det kanske vara bättre med specifika krav för att kunna nå dit vi vill, konstaterar hon.
I och med att byggsektorn är en projektbaserad industri är det svårt att få till ett systematiskt lärande när det kommer till upphandlingar, menar Anna Kadefors.
– Min slutsats är därför att stora statliga beställare borde ges ett tydligt uppdrag att driva kunskapsutveckling kring innovationsfrämjande byggupphandling i samverkan med leverantörer, stödmyndigheter och forskning.
Text från www.byggtjanst.se
Se inspelning av webbinariet