I det av Smart Built Environment finansierade projektet ”Hinder och drivkrafter för en digitaliseringsdriven branschutveckling”, identifierades framväxten av så kallade ”förändringsfickor” som en drivkraft för en digitaliseringsdriven branschutveckling. Mer ingående kunskap kring sådana förändringsfickor saknades dock. Frågorna som därför ställdes i denna studie var; Varför den digitaliseringsdrivna förändringen som förändringsfickorna vill åstadkomma inte är allmänt utbredd (trots strategiskt stöd)? Hur kan organisationerna stödja dessa förändringsfickors positiva inverkan? Mot denna bakgrund var syftet med studien att analysera orsakerna till förändringsfickornas begränsningar, samt att förstå dess roll för en ökad digital transformering. För att uppnå syftet med studien användes dels data från studien ”Hinder och drivkrafter för en digitaliseringsdriven branschutveckling”, dels samlades nya in data från ett större konsultföretag och ett större entreprenadföretag, som fokuserar på hur de arbetar med BIM/VDC (Building Information Modelling/Virtual Design Construction).
Enligt litteraturen krävs det fem förutsättningar för att det arbete som sker i förändringsfickor ska få fotfäste i organisationen: Föreställningsförmåga, ambition och riskbenägenhet, positionering, normbrytande och politisk slughet. Vikten av de fem förutsättningarna blev tydlig hos de studerade företagen, där de studerade förutsättningarna förekommer i varierande omfattning. Men när det gäller riskbenägenheten visar resultaten på att denna förutsättning är mera kopplad till beslutsfattare i de projekt där nya digitala verktyg skall testas. En direkt åtgärd för att stödja ambitionerna i förändringsfickorna och hantera en låg riskbenägenhet hos projektens beslutsfattare är enligt resultaten att organisationen skapar en separat budget för att genomföra test med digitala verktyg i ett projekt. Ser vi till den förutsättning där förändringsfickorna har störts möjligheter att få ett direkt genomslag, så är det genom positioneringen. Främst då i form av att personer i förändringsfickorna verkar som förebilder för kollegor genom att visa på nyttan med ett mera digitalt arbetssätt.
Vidare visar resultaten på vikten av att personerna i förändringsfickorna får möjlighet att positionerna sig i sammanhang där strategiska beslut tas, både på företagsnivå och på projektnivå, för att nå ut med hur digitalisering kan utveckla företaget. Resultaten visar att detta dock kan vara en utmaning i större geografiskt utspridda organisationer. I de fall där frågor om BIM/VDC redan har en strategisk position i företaget kan detta i vissa fall hämma arbetet i förändringsfickorna. Anledningen till detta är paradoxalt nog förändringsfickornas tidigare framgångar när man lyckats etablera frågor om BIM/VDC på en strategisk nivå. Rutiner och processer har skapats för hur utvecklingsarbetet ska gå till, vilket i sin tur kan begränsa handlingsfriheten i förändringsfickorna. Men även om frågan huruvida BIM/VDC ska användas i ett projekt av en viss storlek har blivit en icke-fråga, kan ändå användningen uppvisa lokala variationer, på grund av att besluten fattas i de lokala projekten. Slutligen kan normbrytandet ses som den största utmaningen i entreprenadföretag, det vill säga hur man tänker kring organisering. Bland annat bygger yrkesmässig prestige fortfarande på de kortsiktiga fördelar som kan uppnås, samtidigt som visionen om BIM/VDC handlar om standardisering, till exempel tanken om att bygga i modellen och montera på plats. Denna idé kan ses som ett radikalt normbrytande med tanke på att olika chefsroller inom entreprenadföretag är tätt sammankopplade med en idé om frihet och oberoende så länge man levererar ett resultat.