Syftet med projekt Digital Supply Chain (Färdplan digitala leveranskedjor) har varit att utforma och förankra en branschgemensam handlingsplan för en effektiv digital hantering av byggproduktdata i samhällsbyggnadsprocessen. Ett förslag till finansiering av genomförandet ska också ingå, inklusive lösningen för att produktdata ska vara öppet tillgängliga för aktörer i branschen beaktat datasäkerhet. Projektet omfattar inte genomförande av föreslagna aktiviteter i handlingsplanen. Nu har projektet lämnat sin slutrapport.
Förankring, standardiserade produktdata och samverkan
Det som identifierats som viktigast av utmaningarna är förankring i branschen, att skapa förståelse för standardisering av produkt- och miljödata och vad konsekvenserna blir för byggprocessens olika aktörer. Att branschen måste göra detta gemensamt är tydligt. Förvaltningen anses vara en central faktor i informationshanteringen och standardiseringen. En branschgemensam överenskommelse och gemensam organisation är centrala förutsättningar för nästa steg.
Spårbarhet i produktdata och ett gemensamt språk och innehåll
Datainnehåll i en gemensam struktur som ger spårbarhet framåt är av största vikt. Genom den kartläggning som gjorts av byggprocessens aktörer har behovet av spårbarhet tydliggjorts. Data gällande kravställning i tidiga skeden behöver följa med under hela byggprocessen och byggnadens livscykel för att säkerställa att de funktioner och kvalitéer som eftersträvas implementeras. Egenskaperna som beskriver en produkt eller artikel behöver därför förses med en tydlig status som beskriver var i sin livscykel de befinner sig såsom ”Kravställd”, ”offererad”, ”byggd” och ”Driftsatt”.
För att hitta och tolka data för det ändamål processtegen kräver måste branschen tala samma språk, benämna produktinformation lika och använda samma former för identifikation (GTIN). Informationen måste hämtas in från en eller flera källor med länk till objekten i en CAD-modell. De standardiserade egenskaperna i en datamall har unika nycklar (GUID:s) som identifierar dem entydigt, och objekten i modellen kan spåras med hjälp av referensbeteckningar baserade på exempelvis ett klassificering-system som CoClass. Slutligen måste det finnas företagsspecifika system för lagring av produktmallar, och system som kan koppla ihop datamallarna med objekt i modellen.
Projektets resultat visar att vi i en branschgemensam handlingsplan behöver:
En branschsammanslutning som kan bära uppdraget. Detta bör vara en befintlig organisation som driver utvecklingen på uppdrag av en brett sammansatt styrgrupp, som kan i sin tur kan vara mer eller mindre formaliserad. Primärt är att finna rätt affärsmodell och att engagera branschen.
Nyckelord är gemensam nytta och lönsamhet för hela samhällsbyggnadssektorn.
En förvaltande organisation med ansvar, arbetsgrupp och dedikerad ledning. Denna ska ansvara för att bland annat:
- översätta standardiserade mallar till svenska
- säkra datatermer och benämningar
- samordna med övriga branschinitiativ
- samordna med formell standardisering
- samordna med nordiska länder för hantering av egenskaper
- säkra hållbar finansiell affärsmodell
- skapa och förvalta produktdatamallar
- säkra systemlösning för långsiktig hantering
- uppdatera datamallar och systemet för datadelning
- tillgängliggöra och marknadsföra datamallar.
Att möjligheten ska presenteras av Smart Built Environment med utgångspunkt i:
- europeiska standarder till grund för de svenska datamallarna
- ett nordiskt samarbete som visar på samma behov både nationellt och internationellt.
Att datamallarna ska vara kostnads-och utförandemässigt lika för branschens aktörer.
- Alla ska känna ansvar, arbeta och skapa värde gemensamt.
Smart Built Environment bör i egenskap av gemensam och väl förankrad finansieringspart finansiera starten av organisationen och handlingsplanens utformande till dess att framtida förvaltning tar över.