Projektet Hållbara kartan arbetade med en prototyp som visar på var det är som mest klimatsmart att bygga på Gotland. Tanken är att resultatet ska kunna vara användbart också för andra kommuner och regioner i Sverige som vill testa att jobba på samma sätt. Vi har pratat med projektledaren, Jessica Svännel, Region Gotland, om resultatet.
Vilka är de mest lyckade, eller överraskande, resultaten med projektet?
– I innovationsidén Hållbara kartan har vi testat om det, med hjälp av intuitiv och interaktiv visualisering av samhällsbyggnadsprocessens geodata och annan information, går att skapa ett kraftfullt verktyg för mer hållbart byggande för privatpersoner. Resultatet pekar på att det är möjligt, samtidigt som det är en resurskrävande insats till en början.
– Det som varit det mest lyckade resultaten är hur tydligt värdena av en digital samhällsbyggandsprocess blir när man börjar titta på verktyg och tjänster som ligger utanför den skyldighet man har som kommun och region att arbeta med. Det finns så mycket potential. Det handlar framförallt om att hitta den riktning man vill gå i. För oss blev det en ögonöppnare att titta på medborgarnas behov och hur tekniken kan användas för att möta dem i frågan om att bygga mer hållbart. Genom det pekades en spännande riktning ut för hur vi som region kan öka deras nytta av en digital samhällsbyggnadsprocess och således också jämlikheten kring hållbart byggande.
Slutrapporten är skriven av Jessica Svännel och Boel Cedergren.
– Det som överraskade oss mest är vilken effekt ett projekt utan krav på ”tydliga” resultat kan ha på nytänkande och kreativitet i en organisation som ofta styrs av tydliga ramverk. Friheten gjorde det här projektet större än vad det skulle kunnat bli om det fanns krav på implementering etcetera. Det öppnade upp för en bredare dialog kring vad vi vill ha ut av tekniken i framtiden. Jag tror starkt på att vi måste tillåtas i alla former av organisationer att våga tänka på framtiden och utforska hur man kommer dit utan allt för stora krav på tydlig leverans. För det krävs allt från drömmar och kreativiteten till mod och samverkan för att lösa våra framtida komplexa problem, säger Jessica.
Vem ser ni som mottagare av resultaten?
– I dagsläget finns mottagarna av prototypen framförallt internt på regionen, men också andra kommuner och regioner är viktiga mottagare. Det är nu upp till aktörer inom samhällsbyggandsprocessen att bestämma vad de vill, och kan, göra med den här idén. Internt kommer vi arbeta vidare med resultaten och se vad vi vill göra framöver med Hållbara kartan. Det är viktigt att sätta ihop en arbetsgrupp som samlar alla delar av samhällsbyggnadsprocessen och hållbarhet i relation till det. Andra viktiga funktioner som behöver ingå i en arbetsgrupp inkluderar en kommunikatör och fortsatt dialog med medborgare. Även UX-designers och utvecklare är kompentenser som starkt bidrar till ett projekt som hållbara kartan. Målet är såklart i slutändan ett fungerande och implementerat verktyg som stöttar medborgarna, och framförallt privatpersonerna, till mer hållbara beslut när man bygger eller renoverar sitt boende, säger Jessica.
Hur hoppas ni att mottagaren ska ta resultaten vidare?
– Nästa steg för projektet är att gå från idé till färdig plattform. Vi kommer att arbeta vidare internt med fokus på berörda processer och verksamheter. Vi vill identifiera en lämplig projektledare och framtida förvaltare av en sådan här tjänst. Vi vill leta samarbetsparter och finansieringsmöjligheter för att hitta resurser för ett större projekt. Men vi uppmanar gärna andra att vidare undersöka hur ett sådant här verktyg kan utvecklas och implementeras. Och vi delar gladeligen med oss av våra lärdomar av projektet hittills, säger Jessica.