Projektet "Data Templates – Proof of Concept" visar hur vi kan nyttja datamallar för att tillgängliggöra standardiserad produktinformation i en digital värdekedja, från tillverkare till digital produktmodell. Vi ställde frågor till Martin Erlandsson, IVL, som ingått i projektgruppen.
Vilka tycker ni är de mest lyckade, eller överraskande, resultaten med projektet?
– Den mest lyckade delen av resultaten är att vi kan konstatera att det nu går att gå från koncept till faktiskt implementera och digital kommunikation av datamallar i värdekedjan. De datamallar som fyllts i för en produkt utgör digitala datablad. Vi noterar att implementeringen av datamallar starkt hänger samman med hur vi hanterar artikelidentiteter och att man måste hantera både de ID som används i säljprocessen och i följesedeln. I säljprocessen ser vi ett behov av att gruppera artikelidentiteterna olika beroende på vilken datamall som ska fyllas i. Med andra ord; när man söker en monteringsanvisning så gäller den för alla produkterna i ett sortiment, men när man ska hänvisa till en miljövarudeklaration så gäller den bara för vissa produkter. Implementeringen av datamallar måste således samordnas med hur vi hanterar artikelidentiteter på ett bytt sätt.
Slutrapporten är skriven av:
Martin Erlandsson, Jeanette Sveder Lundin, Klas Eckerberg, Espen Schulze, Jan-Anders Jönsson, Christoffer Maljanovski, Torbjörn Jansson, Tommy Persson, Jesper Holm, Hampus Wikner och Alfred Wikner
Vem ser ni som mottagare av resultaten?
– I projektet ser vi att de nyttor som uppstår kan motivera denna investering i inköpsprocessen för en entreprenör och möjligheten till ”one-data-drop” för materialtillverkare. I förlängningen så kommer användningen av datamallar vara en grundsten för denna digitala tvilling av byggnaden som entreprenören kommer kunna lämna över till byggherren och dess framtida förvaltning.
Hur hoppas ni att mottagaren ska ta resultaten vidare?
– Vi ser att det, via krav från byggproduktförordningen, kommer ställas krav på att ta fram produktinformation som också är digitala via datamallar. Vår förhoppning är att vi i Norden kan vara drivande i denna utveckling och på så sätt skapa affärsnyttor kopplat tidigt till denna implementering och därmed stärkt konkurrenskraft. En sidoeffekt är att datamallarna bidrar med att bygga upp ett internationellt och regionalt datalexicon som används i hela BIM och att dessa egenskaper med mera kan översättas och förvaltas av en nationell part såsom Nationella riktlinjer.