
Hej Agnes, vad ser ni i projektgruppen som de viktigaste och mest intressanta resultaten av ert arbete?
Rapporten är skriven av Agnes Nagy, Högskolan i Borås och Madumita Sadagopan, Högskolan i Borås
– De viktigaste resultaten är den verifierade LCA och ekonomiska analysen av återvunnet tegel samt på selektiv rivning. I ramen för projektet har vi gjort en provrivning av en tegelvägg och följt materialet till återvinningsanläggningen och samlat data. LCA visar tydligt, att trots att vi gör en selektiv rivning, så får vi en CO2-besparing på dryga 28 kgCO2ekv/m2 tegelvägg jämfört med nytt tegel. Besparingen beror på den höga energianvändningen vid tillverkning på nytt tegel men också på de långa transportsträckorna från Danmark. I dagsläge finns inget tegelbruk kvar i Sverige.
– De mest intressanta resultat är jämförelsen av logistikscenarierna för återvinning/återbruk av olika material, såsom tegel, prefabricerade element och platsgjuten betong. Jämförelsen visar att teglet, materialet som har en fungerade återvinningskedja idag har den kortaste/minsta antal processteg och minsta antal aktörer inblandade – kan kallas för den effektivaste värdekedjan för återvinning. Stegvis ökar processtegen och inblandade antal aktörer i värdekedjan för återbruk av prefabricerade element och ökar ännu mer för platsgjuten betong. För de två sistnämnda materialen har vi ingen riktigt värdekedja på plats för återbruk eller återvinning. Dessa resultat planerar vi för att publicera i vetenskaplig artikel.
Vem hoppas ni ska ta till sig resultaten?
– Resultaten är ämnade gentemot fastighetsägare som går i cirkulärekonomiska- och klimatbesparande tankar. Resultaten kan användas som ett beslutsunderlag om selektiv rivning för rivningsobjekt där på samma plats i stadsmiljön byggs nytt.
– Resultaten kan också vara intressanta för återvinnings-/återbruksföretag som arbetar med tunga byggnadsmaterial; det finns direkt tillämpbara delar i projektet när det gäller logistikfrågor.
– Den tredje gruppen aktörer som kan nyttja resultaten är kommuner och privata aktörer som är intresserade att upplåta sin mark för materialterminaler i stadsmiljö. Till exempel för prefabricerade betongelement ser vi behovet av materialterminal i närheten av rivningsobjektet så att transportsträckorna inte plussar på CO2. Tanken med materialterminaler är att elementen kan vila här, testas och göras i ordning i väntan på återbruk i nya byggnader.
Hur hoppas ni att mottagarna ska ta resultaten vidare?
– Resultaten har nära till industriell uppskalning och tillämpning i detaljplaner inom stadsmiljö för byggobjekt med cirkulära flöden och krav på hög klimatreduktion.