För att uppnå en effektiv delning av data i samhällsbyggnadssektorns värdekedja behövs digitala datablad. De kommande digitala produktpassen som EU vill ska finnas för alla produkter bygger på principen med så kallade digitala produktmallar. En egenskap för vilket objekt som helst från en byggprodukt, byggdel till ett helt byggnadsverk kan beskrivas med branschgemensamma datamallar. Datamallarna publiceras i öppna datalexikon, tillsammans med definitioner av de egenskaper som används i datamallarna. En datamall kan användas för att formulera och ställa funktionskrav (LION), skapa generiska produkter eller byggdelar med generiska egenskaper, samt för att skapa digitala produktblad från en faktisk leverantör.
– Det här är en viktig fråga och vi välkomnar en branschöverenskommelse. Nästa steg är aktivt arbete på flera fronter. Dels inom BIM Alliance intressentgrupp Produkter och material, dels i kommittén för BIM hos SIS, Svenska institutet för standarder. Det krävs också en bred branschsamverkan med representanter från standardiseringsarbetet, både på svensk och europeisk nivå, säger Susanne Nellemann Ek, vd BIM Alliance.
Byggföretagen, Byggmaterialindustrierna, Byggherrarna, Byggmaterialhandlarna, Fastighetsägarna, Installatörsföretagen, Innovationsföretagen, IQ Samhällsbyggnad och Sveriges Allmännytta.
I projektet ”Öppen tillgång till digitala datablad baserat på datamallar” ingick det att genomföra dialog med marknadens aktörer om förutsättningar för hur svenska aktörer kan möjliggöra en etablering av datamallar med definierade egenskaper i ett nationellt datalexikon. Det fortsatta arbetet om framtida organisation för utveckling och förvaltning, samt finansiering av en verksamhet för att tillgängliggöra datamallar och datalexikon, har därefter drivits vidare av nio organisationer. Överenskomna principer och en avsiktsförklaring har nu formaliserats och signerats i form av en branschöverenskommelse.
I projektet vill vi sätta de digitala produktmallarna och databladen i ett större sammanhang. Ett mål i projektet är därför att ta fram ett förslag på en branschgemensam informationsmodell som exempelvis en entreprenör bygger upp från projekteringen till färdig byggnad. Informationsmodellen har en digital spårbarhet av de krav som ställts, vilka generiska objekt som sedan valdes, samt de specifika leverantörerna eller lösningarna som slutligen valts och byggts. Denna digitala informationsmodell kan sedan användas av byggherren för att skapa en digital tvilling och lever då vidare i förvaltningen av byggnaden. Martin Erlandsson (IVL/BIMobject) som är projektledare för datamallsprojektet ser möjlighet till implementering av detta redan idag:
– För att kick-starta användningen av datamallar kommer vi i projektet att se på möjligheten att skapa generiska datamallar baserat på den information som redan finns tillgänglig för byggdelar och produkter. Sådana datamallar kan sedan stegvis bytas ut mot datamallar som skapas av branschorganisationer, inom lagstiftning eller grupper av företag.
Martin fortsätter:
– För att denna typ av datamallar ska bli allmänt accepterade så krävs det att de kan användas fritt av alla utan kostnader eller andra restriktioner. Detta är också en förutsättning för den lagstiftning som nu träder i kraft och som stödjer datamalls-konceptet.