Projekt Digitalisering av trädvård för klimatnytta i städer har vidareutvecklat och verifierat en digital lösning för trädinventering i urban miljö, baserad på AI-driven analys av drönarbilder.
Tekniken bygger på metodik som ursprungligen utvecklats för skogsbruket och som i detta projekt anpassats för stadens mer komplexa och varierade miljö. Bakgrunden var en förstudie där Arboair och Husqvarna tillsammans identifierade att dagens trädinventering i städer i huvudsak sker manuellt, vilket är tids- och kostnadskrävande och gör att data om stadens träd sällan är aktuell eller jämförbar mellan kommuner. Jacob Hjalmarsson, Arboair är projektledare och berättar mer om resultaten.
Vilka är de viktigaste, eller mest intressanta, resultaten i projektet?
– Det mest centrala resultatet är att vi lyckades verifiera att AI-driven bildanalys av drönarbilder — en metod som ursprungligen utvecklades för skogsbruket — går att anpassa till den betydligt mer komplexa och heterogena stadsmiljön. Vi tog fram en fungerande produktprototyp som kan identifiera enskilda träd, kvantifiera beståndet och ta fram data om position, dimensioner och vitalitet, samt känna igen potentiella riskträd. Det mest intressanta är nog att detta går att göra med god precision jämfört med traditionell manuell inventering, men betydligt snabbare och billigare — vilket öppnar för att städer kan inventera sitt trädbestånd mycket tätare än de gör idag (många gör det bara vart tionde år, eller inte alls).
Vem ser ni som mottagare av resultaten?
– Primärt svenska städer och kommuner, framför allt avdelningar för stadsplanering, park- och naturförvaltning samt trädvård/arboristverksamhet. Vi ser också beslutsfattare och politiker som en viktig målgrupp, eftersom datan fungerar som objektivt beslutsunderlag vid exploaterings- och stadsutvecklingsprojekt. Utöver det är branschaktörer inom grön infrastruktur och klimatanpassning (t.ex. arborister, konsulter, fastighetsägare) relevanta mottagare, liksom akademin via vårt samarbete med SLU.
Hur hoppas ni att resultaten tas vidare?
– Vi hoppas kunna gå från betaversion till en skarp, kommersiell produkt som fler städer kan börja använda löpande — inte bara som engångsinventering utan som ett återkommande verktyg för uppföljning av grönstruktur och klimatmål (t.ex. 3-30-300-regeln). Konkret innebär det fortsatt dialog och pilotsamarbeten med fler kommuner utöver Malmö, Linköping, Karlstad och Solna, samt vidareutveckling av integrationen mot kommunernas befintliga GIS-system så att datan blir en naturlig del av deras arbetsflöden.
Om ni skulle driva ett till projekt, vad skulle det handla om?
– Ett naturligt nästa steg vore att bredda modellen till att räkna ut fler ekosystemtjänster kopplade till träden — till exempel dagvattenhantering, temperatursänkning och luftkvalitet — så att städer får ett ännu starkare underlag för att prioritera grön infrastruktur i planeringen. Ett annat spår vore artbestämning av enskilda trädslag, vilket vi medvetet avgränsade bort i det här projektet men som efterfrågas av flera städer. Vi ser även potential i att koppla ihop datan med digitala tvillingar/stadsmodeller för mer avancerad simulering och scenarioplanering.