Zandra Lindberg och Alexia Staaf

Demograph har utvecklat en metodik för att nyansera och synliggöra deltagarbaserade medborgardialoger. Genom att arbeta digitalt, visuellt och interaktivt kan man öka deltagarnas representation i samhällsbyggnadsprocessen. Syftet är att bidra till ökad jämlikhet, hållbar utveckling och minskad polarisering. Zandra Lindberg och Alexia Staaf har arbetat med projektet.

Social Waste – när människors engagemang inte tas på alvar

– För Demograph blev ett av de viktigaste – och kanske också mest överraskande – resultatet ett nytt begrepp: Social Waste. Begreppet sätter ord på ett problem som många inom samhällsbyggandet har upplevt, men som hittills saknat ett gemensamt språk, säger Zandra och Alexia.

Social Waste uppstår när offentliga eller privata organisationer, medvetet eller omedvetet, inte tar till vara människors tid, engagemang och vilja att bidra. Det kan handla om att bjuda in till dialoger utan verkliga möjligheter att påverka, bristande återkoppling, otydliga förväntningar eller att de kunskaper och perspektiv som kommer fram inte tas vidare i den fortsatta processen.

– Vi ser detta i tidiga planprocesser, under samråd och när barn och unga bjuds in till dialoger och workshops. Engagemang behöver förvaltas. När människor – unga som gamla – bjuds in att delta måste förutsättningarna vara tydliga, påverkansmöjligheterna definierade och återkoppling en självklar del av processen.

Under de senaste åren har vi blivit vana vid begrepp som greenwashing, där hållbarhetsarbete används mer som kommunikation än som verklig förändring. Vi har också sett hur begreppet green waste har bidragit till att synliggöra slöseri med resurser inom miljöinitiativ. Under arbetet med Demograph växte en liknande insikt fram – att det också finns ett slöseri som handlar om människor, deras tid, engagemang och vilja att bidra.

– Konsekvensen blir större än en enskild misslyckad dialog. När människor upplever att deras engagemang inte tas på allvar minskar tilliten – både till processen och till de beslut som fattas. På sikt riskerar det att leda till lägre deltagande och svagare demokratiska processer, säger Zandra och Alexia.

Se film om projektet

Demograph – från dokumentation till förståelse

Som en del av Demograph utvecklades en digital metodik för att göra dialogprocesser mer transparenta och begripliga. Genom att kombinera AI-baserad transkribering och sammanfattning med visualisering, grafik och rörlig bild undersökte projektet hur dialoger kan dokumenteras och kommuniceras på ett mer pedagogiskt sätt. Målet var inte bara att samla in synpunkter, utan att göra dem begripliga, synliga och användbara för både medborgare och beslutsfattare.

– Den främsta målgruppen för resultaten är alla som arbetar med delaktighet och medborgardialog inom samhällsbyggandet, så som kommuner, planerare, arkitekter, konsulter, forskare och beslutsfattare. Vi tror också att begreppet har en bredare relevans. Alla verksamheter som bjuder in människor till delaktighet behöver fundera över hur de kan minska risken för Social Waste: Hur tydliggör vi redan från början vad deltagarna faktiskt kan påverka, och vad som redan är beslutat? Hur dokumenterar och tar vi till vara de kunskaper, erfarenheter och idéer som kommer fram? Hur återkopplar vi så att deltagarna förstår hur deras bidrag har påverkat processen?

– Vi har redan fått återkoppling från personer i branschen som upplever att begreppet fyller ett tomrum och ger ett språk för något de länge har sett, men haft svårt att beskriva. Om begreppet Social Waste kan bidra till att fler pratar och blir medvetna om de här frågorna, då har projektet redan gjort skillnad, säger Zandra och Alexia.

Identifierar återkommande utmaningar

– Vi hoppas att Social Waste blir ett etablerat begrepp och ett naturligt perspektiv inom samhällsplaneringen. Precis som hållbarhet och cirkularitet idag är självklara perspektiv hoppas vi att Social Waste kan bidra till ett ökat fokus på kvalitet i medborgardialoger och på hur människors engagemang tas till vara, säger Zandra och Alexia.

Projektet identifierade återkommande utmaningar: otydliga syften, oklarheter kring vilket inflytande deltagarna faktiskt har, bristande återkoppling och avsaknad av metoder för att kvalitetssäkra dialogernas resultat. När dessa delar saknas riskerar dialogen att bli en aktivitet i sig, snarare än ett verktyg för verklig förändring.

– Vi hoppas att begreppet inspirerar till fortsatt forskning, metodutveckling och nya arbetssätt. Det handlar inte om att genomföra fler dialoger – utan bättre dialoger. När människors engagemang tas på allvar stärks både tilliten till processen och kvaliteten i de beslut som fattas.

Engagemang behöver förvaltas. Den som bjuds in att delta behöver förstå vad som går att påverka, hur processen ser ut och hur resultaten kommer att användas. Först då kan dialogen bli meningsfull och skapa det förtroende som är grunden för ett långsiktigt hållbart samhällsbyggande.

Vill samla forskning och praktisk erfarenhet

– Även om Demograph nu avslutas lever projektets resultat vidare. Projektgruppens erfarenheter tas nu med in i nya innovationsprojekt och i vår dagliga yrkesverksamhet, där frågor om delaktighet och kvalitet i dialogprocesser fortsatt står i fokus. Vi planerar också en antologi om Social Waste, där forskare och experter från olika discipliner bjuds in för att belysa begreppet ur olika perspektiv. Ambitionen är att samla forskning och praktisk erfarenhet för att vidareutveckla kunskapen om Social Waste och etablera begreppet som ett nytt perspektiv på delaktighet, dialog och kvalitet i samhällsplaneringen.

– Först när vi kan sätta ord på slöseriet med människors engagemang kan vi också identifiera det, diskutera det och i förlängningen minska det, säger Zandra och Alexia.

En av projektets viktigaste insikter är att vi ofta lägger stor vikt vid att skapa delaktighet, men betydligt mindre vid hur vi förvaltar den.

– För oss handlar Social Waste om att se människors engagemang som en resurs – på samma sätt som vi idag ser naturens resurser som något vi måste använda ansvarsfullt. Om vi tar den resursen på större allvar kan vi skapa mer tillitsfulla, inkluderande och långsiktigt hållbara samhällsprocesser.