Digital hand möter fysisk hand

Teknikutvecklingen inom samhällsbyggandet går fort. Vi får nästan dagligen rapporter om fördelarna med digitalisering. Vi hör ord som standardisering, ontologier, informationsförvaltning, applikationer och digitala tvillingar. Det är stort fokus på möjligheter och teknik. Samtidigt finns det begränsade resurser inom kommunen. Och är det egentligen tekniken i sig som är den största utmaningen?

Projektet Digital vision Kista – Stockholms väg till en digital tvilling har undersökt hur en kommun kan jobba mer systematiskt med datadriven stadsutveckling och digitala tvillingar. Här ser man fördelar med att skapa en datadriven samverkansyta för den som behöver informationen. Resultaten finns tillgängliga för alla på digivis.se.

Uwe Stephan, Stockholms stad

– Det här projektet visar hur kommuner kan ta sig från vision och proof-of-concept till ett mer praktiskt arbetssätt för digitala tvillingar, säger Uwe Stephan, projektledare Stockholms stad.

I projektet har man tagit fram en behovsdriven metod, en färdplan för strategisk datahantering, en teknisk färdplan och en prototyp för Kista. Här visar man hur IoT-data, geodata, semantisk information, nyckeltal och visualiseringar kan kopplas ihop till beslutsstöd.

– Det är en viktig slutsats att en digital tvilling inte främst är en teknisk applikation, utan en datadriven samverkansyta. Den är lättare att sätta upp om det finns ett byggblocktänk i kommunen som hanterar både data och teknik, säger Uwe.

Resultaten riktar sig till svenska kommuner som vill börja arbeta mer systematiskt med datadriven stadsutveckling och till den som vill lära sig mer om strategisk datahantering och digitala tvillingar.

– Vi har sammanställt en omfattande, men praktiskt användbar, kunskapsbank som beskriver vad man behöver tänka på om man vill använda sig av konceptet digitala tvillingar. Det kanske viktigaste medskicket är att kommuner bör börja stegvis och utgå från verksamheternas behov, säger Uwe.

Prototypen för Kista byggdes av RISE och baseras på öppen källkod. Den kan också användas av andra forskare och utvecklare för att testa fler datakällor, nya användningsområden och fortsatt utveckling av scenarioplanering, simulering och visualisering. Det är lätt att fastna i tekniken, men den stora utmaningen ligger ofta i grundläggande datahantering: att veta vilka data som finns, vem som äger dem, hur de får delas och hur de ska förvaltas över tid. Digitala tvillingar, AI och automatisering förutsätter att dessa byggstenar finns på plats. Projektets kanske viktigaste lärdom är därför att vägen till digitala tvillingar samtidigt är vägen mot en mer datadriven kommun.

Verktygslåda för samhällsbyggare

Är du nyfiken på hur det här projektet hänger ihop med andra i branschen? Eller vilka som just nu jobbar med AI och säkerhetsfrågor?

I Smart Built Toolbox har vi samlat data så att du kan få överblick på projekten i Smart Built Environment, vilka forskningsfrågorna är, kopplingar mellan olika projekt och sortera efter till exempel utvecklingsprojekt, test, prototyper.
För dig som gillar data. Välkommen att ta dig en titt!