Digitala datablad baserat på datamallar

Överföring av produktinformation i byggprocessen behöver standardiserade strukturer och format för ett effektivt och säkert informationsflöde. I framtiden hanterar vi det med standardiserade datamallar i form av gemensamt överenskomna och dokumenterade egenskaper som är relevanta för en produkt eller ett konstruktionsobjekt. Datamallskonceptet som används ska kunna beskriva såväl krav som egenskaper för de faktiskt valda produkterna. Standardiserade egenskaper är en förutsättning för att lyckas med att följa upp att krav som ställs och uppfylls av den produkt som valts.

En väl fungerande hantering av produkters egenskaper kommer ligga till grund för en stabil datahantering inom byggsektorn, men också ge stora förändringar i hur vi arbetar. Ett exempel är att man i projekteringen skulle kunna fokusera på att utvärdera lösningar med olika produkter i stället för att bestämma generella egenskaper för de byggdelar som ska realiseras.

Flera projekt har genomförts i Sverige om digitala informationsflöden. De redan genomförda försöken i projektet ”4-steps-to-GTIN – Trace4Value” och ”Data Templates – Proof of Concept” har testat tekniken och tagit fram datamallar för olika produkttyper som innehåller branschgemensamma dokumenterade egenskaper som sedan läggas in i digitala produktblad baserade på produktdatamallar (PDT, Product Data Template) och göras sökbar. Tillämpningstesterna visar att klassifikation av objektet inte är en del av en produkttyps tekniska datablad utan kan ses som en tillkommande egenskap när databladet lagras i en datamiljö för att senare kunna kopplas till ett byggnadsobjekt. Det är så klassning bör inkluderas i detta projekt. Koppling mot CoClass klassificering av konstruktionsobjekt eftersträvas.

Projektet avser att testa tekniken för digitala datamallar för objekt, och beskriva den information som ska tas fram, struktureras på produkttyper och sedan läggas in i datamallarna och göras sökbar. En datamall kan skapas till vilket konstruktionsobjekt som helst. En datamall (DT) för en produkt kallas en produktdatamall (PDT). Varje datamall som skapas bidrar med definitioner på egenskaper med målet att utgöra en del av ett BIM-värdens datalexikon.

Överföring av produktinformation i byggprocessen behöver standardiserade strukturer och format för ett effektivt och säkert informationsflöde. De ska kunna:

• beskriva krav respektive fastställa värden för produkternas egenskaper i olika skeden
• använda först generiska och därefter leverantörspecifika värden.

Produktinformation baserat på datamallarna visar på möjligheter och på en komplex miljö för att realisera:

• standardiseringen av tekniken
• den industriella användningen
• hantering och ansvar för tillverkare och leverantörer.

Standarderna som finns och testats är främst ISO 23386, ISO 23387 och ISO 12006-3 som definierar hur datamallar ska byggas. Dessa standarder är generiska avseende vilken typ av information som ska hanteras. Det finns dessutom en standardiserad mall framtagen för miljödata, ISO 22057 som hanterar EPD- och LC Adata.

Projektet övergripande syfte är att etablera formerna för en branschgemensam samordning av produktinformation för byggprodukter. Projektet syftar även till att bygga vidare på de plattformar som redan finns såsom BEAst, Resurshubben, Nationella riktlinjer och GS1 genom att lägga till det som saknas för att
realisera en lansering av kommunikation av produkt egenskaper baserade på datamallar. Genom att projektet utgår ifrån redan pågående initiativ och organisationer som är drivande i etableringen och utvecklingen av datamallar finns förutsättningar att projektresultatet kommer till praktisk användning redan under projektets genomförande.

Projektet omfattar även implementering av de delar av plattformen där detta är möjligt. Ett delmål är att de digitala miljödeklarationerna – inklusive teknisk produktinformation baserat på datamallar som är relevanta för den svenska byggmarknaden – ska vara sökbara genom att företagen tillhandahåller artikelinformationen direkt eller via de plattformar som de använder. I det fall även tekniska (vertikala) datamallar finns tillgängliga, så är målet att företag och/eller branschorganisationer kan göra även sådana produktdatablad tillgängliga via
informationsnoden. På samma sätt är ett delmål att de EPD:er som finns maskinläsbara görs tillgängliga via informationsnodens API, baserat på materialtillverkarnas eget arbete som en del av projektets tillämpningstest och piloter.