Projektgruppen redo för avfärd.

Vi gjorde givande studiebesök på Amsterdams kommun, Utrecht kommun och företagen Civity, Future City Foundation och Over Morgen. Vi presenterade vårt arbete i DigSam-projektet och fick ta del av deras arbete och erfarenheter. Intressant och lärorikt!

Sammanfattning av våra reflektioner från resan:

  • Den stora framgångsfaktorn i Nederländerna är att de har en tydlig styrning från staten med bland annat en nationell databas med öppen data som är enhetlig och standardiserad, med en tydlig ansvarsfördelning för hur datan ska förvaltas. Det skapar affärsmöjligheter och ger en grogrund för innovation. Här ligger Sverige långt efter.
  • Det agila arbetssättet i Nederländerna som gör det möjligt att testa initiativ i mindre skala och sen skala upp gör att de kan komma snabbt framåt. Vi måste vara mycket snabbare i Sverige idag och bygga på den innovation som finns för att klara oss i framtiden – både ekonomiskt och hållbarhetsmässigt.
  • I Nederländerna tas nu ett helhetsgrepp över det juridiska med en samlad lag som hanterar byggnader, levnad, infrastruktur och miljö. Samma sak borde göras i Sverige. Det skulle ge stora fördelar ur ett samhällsplaneringsperspektiv, inte bara när det gäller digitalisering.

22 januari - Amsterdams kommun

Efter ankomst på förmiddagen och gemensam lunch började vi studieresan med ett besök på plankontoret på Amsterdams kommun.

Digital tvilling för bättre lösningar

Först träffade vi Sigrid I. Jörissen, från Smart Liveable City som berättade om Amsterdams satsningar på en framtida Smart stad. I ett nytt spännande projekt testar de att bygga en digital tvilling av ett arenaområde i Amsterdam. De har gjort en kartläggning av alla skikt både ovan och under marken. För att skapa tvillingen använder de 2D-data som målas på ett 3D canvas och planen är att koppla ihop tvillingen med olika dataströmmar för att följa förändringar. Tanken är att tvillingen ska användas för att designa bättre lösningar framöver.

Nationell databas med detaljplaner

Därefter fick vi en grundlig presentation av Ruud Ronnenbergh som berättade om arbetet med att ta fram och uppdatera olika typer av planer, allt ifrån översikts- till detaljplaner. Det holländska sättet att framställa planer liknar vårt svenska arbetssätt och även själva kartan är lik den svenska plankartan, så här finns många beröringspunkter.

I Holland började man 2008 publicera detaljplaner digitalt i en nationell databas som uppdateras två gånger om dagen. Detaljplanerna är helt offentliga så vem som helst kan titta på dem, både i och utanför Holland. Det finns en tvingande standard och krav på metadata som alla måste följa, det är också tvingande för alla kommuner att publicera i den nationella databasen.

Databasen innehåller bara gällande detaljplaner. I Holland gäller en detaljplan i tio år och måste sedan förnyas, annars upphör den att gälla. Det går till exempel inte att låna pengar på sin fastighet om detaljplanen är äldre än 10 år.

Det kommer en ny lag, planerad att träda i kraft 2021, som slår ihop 26 lagar som idag hanterar byggnader, levnad, infrastruktur och miljö i ett nytt gemensamt regelverk.

Studenter kartlägger byggnaders användning

Vi fick sedan höra om hur Amsterdams kommun jobbar med en datatjänst för GIS. De gör årliga flygningar vilket gör att kartorna över Amsterdam har väldigt bra underlag. Till sin hjälp har de också studenter som cyklar runt i Amsterdam och kartlägger byggnaders användning, till exempel kontor, bostäder, butiker. I Holland tillämpas ”öppen data”. Fördelen med att data är öppen är att den ansvarige kan bli kontaktad av användaren och få feedback som gör att kartan kontinuerligt uppdateras. Nackdelen är att det finns en risk att kartan och informationen inte håller tillräckligt hög kvalitet.

Efter en dag full av givande diskussioner och nya insikter avslutade vi med en gemensam middag på en indonesisk restaurang.

23 januari – Utrecht och Amersfoort

Dag två tog vi tåget till Utrecht där vi besökte Utrecht kommun och träffade företagen Civity och Future city foundation.

Plattform som samlar data från olika källor

Först träffade vi Arjen Hof, grundare av företaget Civity. Civity har tagit fram en plattform som gör det möjligt för olika aktörer att skapa egna applikationer, City Innovation Platform. De har till exempel byggt ett system där parkeringsavgiften för elbilen ökar när bilen är fulladdad för att öka rotationen på laddningsplatserna. Civity samlar data från olika källor och gör den tillgänglig. Arjen lyfte hur viktigt det är med ett livscykeltänk i informationen så att påbyggnadstjänster fungerar även om sensorer och underliggande teknik byts ut. De problem de ser idag handlar mycket om brist på eller dåligt underhållen data, bristfälliga standarder, otydligt ägarskap eller data som kräver handpåläggning för att bli användbar. De har jobbat mycket med att öka samarbetet mellan kommun och privat sektor för att få alla att dra åt samma håll. Han berättade också om ett spännande projekt där de satt sensorer på cyklar så att cyklisten kan välja väg utifrån luftkvalitet.

Utmaningarna med en stad som växer

Sedan berättade Thomas Kruse från Utrecht kommun om projektet Digital city. Utrecht är en attraktiv stad som växer, men de måste växa innanför stadens gränser eftersom staden inte kan växa utåt. Två stora utmaningar för staden är social hållbarhet och infrastruktur. Det gör att innovation är nödvändigt och de tittar därför på hur digitalisering och till exempel AI eller digitala tvillingar kan användas för att hitta nya, smartare lösningar.

Utrecht kommun har formulerat fem grundpelare för att klara av utmaningen att växa: banbrytande forskning och innovation, kunskap och livslångt lärande, en dynamisk digital ekonomi, digital säkerhet och integritet, etik och rättigheter. De har infört ett agilt arbetssätt där de jobbar nära medborgarna och testar saker i liten skala för att sedan skala upp.

Thomas berättade också om projektet Emergency Button som bygger på blockchain-teknik och syftar till att hjälpa medborgare att hantera sin ekonomi. 30 procent av befolkningen lever på gränsen till fattigdom så det är viktigt att staden hjälper medborgare ur fattigdom och skuld.

All data kan inte vara öppen

Alexander från Utrecht Living Lab Geohub pratade sedan om utmaningarna med att data inte finns tillgänglig utan ligger gömd hos enskilda personer och inte går att använda. Han berättade att det finns mycket lokal data som är viktig och som måste hanteras systematiskt. Han menade att det därför är viktigt att etablera en databaskatalog och en förvaltningsplan som är förankrad och känd för att alla informationsägare ska kunna arbeta enhetligt. Regionen behöver samarbeta eftersom mindre kommuner inte har förutsättningar att driva dessa frågor. Det kan inte finnas ett kunskapsglapp mellan staten, kommunen och medborgarna om man vill jobba tillsammans och utveckla staden.

Han poängterade att all data inte alltid kan vara öppen, i mycket tidiga skeenden är det inte alltid önskvärt. Till exempel vill man inte släppa information som kan påverka marknadspriser och andra ekonomiska variabler.

Uppkopplat liv ger nya beteenden

Innan det var dags att ta tåget vidare till Amersfoort träffade vi Jan-Willem Wesselik från Future City Foundation som pratade om hur möjligheterna till uppkoppling leder till nya beteenden. När man kan uppleva vad som helst, när som helst och inte är beroende av att vara på plats — var vill man då vara? Var trivs man och var vill man bo och verka? Det är en fråga om livskvalitet. Det behövs också en etisk debatt för den smarta staden och lagar för att skydda medborgarna.

Jan-Willem lyfte också vikten av att jobba enhetligt och sätta standarder för att enklare kunna samarbeta och röra sig över gränser. Han tog som exempel stora standardiseringsprojekt som gjorts tidigare, som spårvidd för järnväg och när Sverige gick över till högertrafik.

Geodataplattform hos Over Morgen

Efter en trevlig lunch åkte vi vidare till Amersfoort och företaget Over Morgen. Over Morgen erbjuder konsulttjänster inom data och datavetenskap för fysisk planering och förnyelse av existerande områden. De jobbar både med offentlig sektor och privata företag. På Over Morgen träffade vi Marloes van Kleef som berättade om hur de arbetar. Vi fick också en visning av projektet Zandzoom i norra Amsterdam. Det är ett område med fem underområden och över hundra landägare. Projektet startade 2005 och är en föregångare till den nya miljö- och planeringslagen. Over Morgens roll i uppdraget är att ge ekonomisk rådgivning samt att samordna och hantera geodata. Geodataplattformen används bland annat för att kontrollera att de olika markägarna uppfyller de riktlinjer som kommunen tagit fram för utvecklingen i området.

Två dagar fulla av inspiration

Efter en gemensam diskussion och reflektion tog vi sedan tåget till flygplatsen för resa tillbaka till Sverige. Det var två intensiva dagar som gav massor av inspiration, kunskap och nya kontakter. Vi blev varmt välkomnade på alla besök och de vi träffade delade generöst med sig av lärdomar och insikter. En väldigt lärorik och lyckad studieresa!