Digitalt geotekniskt förvaltningskoncept

Arbetet visar att en digital geoteknisk förvaltningsplattform inte bara är tekniskt möjlig, utan dessutom starkt bidragande till högre kvalitet, bättre analysmöjligheter, förbättrad kommunikation och betydande kostnads- och tidseffektiviseringar. Genom att samla all geoteknisk information – från undersökningsdata till färdiga geokonstruktioner – i en gemensam databas skapas helt nya förutsättningar för robust planering, projektering, byggnation och förvaltning.

Plattformen representerar därmed ett viktigt steg mot en långsiktigt hållbar och digitalt sammanhållen samhällsbyggnadsprocess.

Resultaten tas delvis vidare i projektet Digital geoteknisk tvilling för kontroll vid schaktarbeten och tillhörande masshantering i Smart Built Environment.

Digitalt geotekniskt förvaltningskoncept – för nyttiggörande av information i ett LCCperspektiv

Genom att bygga vidare på den befintliga GeoBIM‑databasen och integrera funktionalitet i Microsoft 365 Teams har projektet etablerat en plattform där undersökningsdata, geokonstruktioner och andra kritiska informationsmängder kan lagras, uppdateras och visualiseras på ett strukturerat och tillgängligt sätt. Arbetet grundar sig i insikten att dagens fragmenterade informationskedja skapar betydande informationstapp mellan projektering, byggnation och förvaltning – något som leder till ökade kostnader, kvalitetsbrister och onödiga risker.

Plattformen har utvecklats, testats och verifierats genom två pilotprojekt: Nyhamnen i Malmö, med fokus på stadsutveckling och hantering av stora mängder befintlighets- och miljödata, samt Väg 13 förbi Assmåsa, där geokonstruktioner såsom pålar, spont och markförstärkningar stått i centrum.

Inom projekten har leveransspecifikationer för olika geokonstruktionstyper tagits fram i nära dialog med branschexperter. Dessa har använts för att möjliggöra automatiserad import, kvalitetskontroll och visualisering i både 2D och 3D. Resultaten visar att även komplexa geokonstruktioner kan integreras i en gemensam databas på ett sätt som skapar förutsättningar för långsiktig förvaltning och framtida analysarbete.

Projektet har också tydligt demonstrerat nyttan med en digital projektstart där arkivmaterial hämtas direkt från källor som SGU, Länsstyrelsen och Lantmäteriet via WMS‑tjänster. I kombination med strukturerad hantering av projektspecifika underlag – såsom relationsritningar och tolkningsfiler – skapas en helhetsbild av undermarksförhållandena som är både aktuell och spårbar. Denna spårbarhet förstärks ytterligare genom en notifieringsfunktion i Teams, som loggar alla datauppdateringar och därmed ökar transparensen i projektorganisationen.

En central del av projektet har varit utvärderingen av hur ett digitalt arbetssätt påverkar organisation och användare. En tvåårig studie, genomförd i samarbete med Jönköpings Tekniska Högskola, visar att GeoBIM‑baserat arbetssätt uppfattas som strategiskt viktigt för företagets utveckling, konkurrenskraft och långsiktiga lönsamhet. Samtidigt varierar den upplevda nyttan på individnivå – framför allt beroende på hur ofta användarna arbetar i systemet. De som använder GeoBIM i mer än hälften av sina projekt upplever tydliga effektiviseringsvinster, medan användare med lägre användningsgrad i större utsträckning ser nyttan på organisationsnivå snarare än i den dagliga operativa praktiken. Studien understryker vikten av fortsatta satsningar på implementeringsstöd, utbildning och förankring.

Bakgrund

När en väg, bro eller järnväg ska byggas behöver man ta reda på de geotekniska förutsättningarna, inklusive på vilket djup grundvattnet ligger. All den typen av information samlas oftast in med geotekniska borrvagnar i olika omfattning beroende på vilket skede ett projekt är i. Tidigt i planeringen används enbart arkivmaterial, lite senare görs nya översiktliga fältundersökningar, och när sträckningen för en ny väg är nästan helt bestämd görs det detaljerade undersökningar.

Varje undersökning skapar värdefull information som numera till stor del är digital. En brist i samhällsbyggnadsbranschen är att det idag inte finns någon standard för hur informationen ska lagras eller hanteras för att enkelt kunna delas mellan alla aktörer som i kedjan dimensionering – byggande – förvaltning behöver använda den. Det finns tex ingen myndighet som samlar all geoteknisk information en nationell databas. Det finns inte heller några definierade dataformat eller överföringsformat så att informationen enkelt kan nyttjas av alla aktörer eller enkelt importeras till de olika beräknings- och C AD-program som används.

Dessa brister gör att det mellan de olika skedena och mellan olika aktörer försvinner mycket information. Ett tydligt exempel är att geomodeller som har tagits fram av projektör aldrig förmedlas till den entreprenör som ska bygga anläggningen och som då måste börja om från undersökningsdata och göra sin egen geomodell, med risk för olika tolkningar hos olika aktörer. Med åtföljande risk för onödig tidsåtgång och tvister.