Klimatdata för grundläggningsmetoder

Regeringen har beslutat att senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Enligt Boverkets miljöindikatorer stod bygg- och fastighetssektorn för 21% av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser under år 2020. Analysen inkluderar inte klimatpåverkan från markarbeten och grundläggning. I lagkravet om klimatdeklaration av byggnader som trädde i kraft år 2022 ingår inte påverkan från markarbeten och grundläggning, men en utvidgning av lagkravet är för närvarande under utredning hos Boverket. Vid större infrastrukturbyggen så ställer Trafikverket klimatkrav som gäller vid planläggning, projektering, byggande och drift och underhåll. Mot denna bakgrund är det nödvändigt att kunskapen om olika geokonstruktioners klimat- och miljöpåverkan ökar i branschen.

Projektet Klimatdata för grundläggningsmetoder finansierades via Smart Built Environment och har inneburit att geotekniker och livscykelanalytiker har samarbetat med målet att ta fram kvalitetssäkrade svenska generiska miljödata för geokonstruktioner. Därtill hade projektet som mål att beskriva förutsättningarna för en digital databasstruktur avseende klimat- och miljödata för olika geokonstruktioner.

Syftet med projektet som genomfördes mellan år 2020-2023 var att skapa bättre förutsättningar för klimatsmarta val av geokonstruktioner och resulterade bland annat i miljödata för 52 delsystem som ingår i 21 geokonstruktioner. Delar av framtagna data har tillgängliggjorts via implementering i Byggsektorns Resurshubb och därifrån kan data gå vidare till diverse beräkningsverktyg, exempelvis till Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg.

Två fallstudier genomfördes och resultatet visar att geokonstruktioner kan stå för en relativt stor del av en byggnads klimatpåverkan. I fallstudie Färgfilmen (5 våningshus, Stockholm) utförd av Familjebostäder beräknades geokonstruktioners klimatpåverkan till cirka 24 kg CO2e per m2 bruttoarea (BTA), vilket motsvarar 4% av byggnadens klimatpåverkan i byggskedet. Beräkningar i fallstudie Citygate (36 våningshus, Göteborg) utförd av Skanska gav en klimatpåverkan från geokonstruktioner på cirka 130 kg CO2e per m2 BTA, vilket motsvarar cirka 33% av byggnadens totala klimatpåverkan från byggskedet. Generellt kan flertalet faktorer bidra till skillnaden mellan de båda fallen, till exempel de geotekniska förutsättningarna på platsen som påverkar val av geokonstruktion och mängden schaktmassor som transporteras till deponi.

Projektet har resulterat i riktlinjer för miljöberäkning av geokonstruktioner och utveckling av miljödata för ett antal geokonstruktioner. Framtagna miljödata har tillgängliggjorts för att kunna användas fritt. Detta ökar möjligheten för fler aktörer i byggbranschen att beräkna geokonstruktioners klimatpåverkan och bidrar förhoppningsvis till en ökad medvetenhet om betydelsen av geokonstruktioners klimatpåverkan, så att hänsyn till den tas i byggprocessen framöver.