Klimatdata för grundläggningsmetoder

Syftet med projektet är att skapa förutsättningar för klimatsmarta val av grundläggningsmetoder i bygg- och anläggningsprojekt. I samarbete mellan geotekniker och livscykelanalytiker är målsättning med projektet att ta fram kvalitetssäkrade generiska data för klimatpåverkan och användning av primär energi från grundläggning. Omfattningen av klimatdata ska motsvara den bredd av möjliga grundläggningsmetoder som finns på marknaden och vara representativa för svenska förhållanden. Projektet ska också beskriva förutsättningarna för en databasstruktur för insamlade data samt tillämpning av den i byggprocessen.

Klimatdata för grundläggningsmetoder – bakgrund till projektet

Regeringen har beslutat att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären senast år 2045. Bygg- och anläggningssektorn har tagit fram en färdplan för Fossilfri konkurrenskraft som ska bidra till målet och leda till gemensamma insatser från hela sektorn. För att styra mot en minskad klimatpåverkan av byggande avser regeringen att införa krav på klimatdeklaration vid uppförande av nya byggnader från och med 1 januari 2022. Även Trafikverket ställer krav på minskad klimatpåverkan från planläggning, projektering, byggande, drift och underhåll vid större anläggningsprojekt.

Beräkningar av klimatpåverkan från byggnader fokuserar i dagsläget främst på användningsskedet. I takt med att allt fler livscykelanalyser av nyproducerade byggnaders klimatpåverkan genomförs, visar de att produkt- och byggproduktionsskedena står för en betydande del av byggnaders klimatpåverkan. Det behövs därför en ökad insikt och kunskap hos branschen gällande byggskedets betydelse för klimatet. Det behövs även mer kunskap om klimatpåverkan från själva grundläggningen av en byggnad. I det kommande kravet på klimatdeklaration av byggnader ingår inte redovisning av klimatpåverkan från grundläggning. Om markberedning och grundarbeten skulle ingå i klimatberäkningarna, skulle klimatbelastningen från byggfasen öka med storleksordningen 50 procent enligt Sveriges Byggindustrier och IVA (2014).

Nyckeltal för klimatpåverkan, förankring och implementering

Målen för projektet är:

1. Att ta fram beskrivning av cirka 30 stycken typlösningar av grundläggningsmetoder avseende materialanvändning, arbetsmetoder och transporter.
2. Ett nyckeltal för klimatpåverkan samt användning av primärenergi per grundläggningsmetod, tillgängliggjord framför allt i verktyg inom Trafikverket, IVL och SGI. Nyckeltalen inbegriper redovisning av klimatpåverkan och användning av primärenergi uppdelat på materialframställning, anläggningsarbete samt transporter.
3. Identifiering av delsteg som behöver digitaliseras avseende insamling och tillgängliggörande av miljödata för grundläggningsmetoder.
4. Förankring och validering av framtagna data hos byggbranschens aktörer, genom att bland annat involvera dem i referensgruppen samt som part i projektet, för att på så sätt öka möjligheten för användning av databasen och möjliggöra ett digitalt arbetsflöde för klimatberäkningar.
5. Möjligheter för beställare att ställa skarpare krav om lägre klimatpåverkan från grundläggning samt att i större omfattning inkludera grundläggning i miljöcertifieringssystem.

Genom att den klimatdata för grundläggningsmetoder som tas fram i projektet har en stor bredd och samlas på ett ställe kommer informationsflödet till byggbranschen förbättras. Tillgången på klimatdata för grundläggning kommer även bidra till ett bättre och mer komplett beaktande av livscykelperspektivet för byggnader och transportinfrastruktur.