Rapporten är skriven av Sofia Lidelöw och Marcus Sandberg, Luleå tekniska universitet
Sedan kravet på klimatdeklarationer genomförs allt fler klimatberäkningar (livscykelanalyser – LCA) för nya byggnader. Men eftersom klimatberäkningar är tidskrävande och kostsamma genomförs de ofta efter att projekteringen är klar, varför resultaten inte nyttjas fullt ut för att hitta åtgärder för att reducera klimatavtrycket för byggnadens konstruktionslösningar.
Projektet, utfört av Luleå tekniska universitet i samarbete med WSP och Kirunabostäder, fokuserade på att utveckla digitala arbetsflöden som stöder tekniska konsulter i att bidra till fastighetsbolags hållbarhetsarbete under projekterings-processen, med specifikt fokus på byggkonstruktörer. Syftet var att utveckla digitala arbetsflöden som stöttar tekniska konsulter vid projektering och bistår fastighetsbolag
med underlag för hållbarhetsarbete.
Vi har intervjuat projektledare Sofia Lidelöw, Tekn.dr., Universitetslektor, LTU om resultaten.
Målen inkluderade:
- Utvärdera och föreslå digitala arbetssätt som stödjer byggkonstruktörer i att
genomföra korrekta och effektiva klimatberäkningar. - Vidareutveckla metoder och verktyg för att stödja fastighetsbolag med material- och metodval som minskar klimatpåverkan.
Projektet inleddes med en state-of-the-art-översikt över digitala LCA och byggkonstruktörers klimatarbete. Möten och intervjuer med branschrepresentanter och projektparter genomfördes för att bättre förstå behov och avgränsa projektet. Ett byggprojekt i Kiruna valdes som fallstudie för att studera specifika utmaningar och möjligheter med digitala arbetsflöden och klimatreducerande åtgärder.
Resultatet från projektet visar att det finns många initativ som vill föreslå ny digital teknik och standarder för att underlätta digitala klimatberäkningar. Från behovsstudien framkom att fastighetsbolaget jobbar mer och mer med hållbarhetsfrågan medan konsultföretaget har en hållbarhetsgrupp bland sina konstruktörer som jobbar för att föra in klimatberäkningar som ett stöd för byggkonstruktörens dagliga arbete. I fallstudien fanns ett digitalt arbetsflöde mellan arkitekt och byggkonstruktör, men det som hade kunnat hindra att införa klimatreducerande åtgärder gällde t.ex. lokal tillgång till klimatreducerad betong eller
återvunnen armering snarare än det digitala arbetsflödet. I fallstudien testades ett digitalt verktyg som konsultföretaget utvecklat för att byggkonstruktörer ska kunna genomföra klimatberäkningar.
Slutsatsen från projektet är att för att möjliggöra mer representativa och tidseffektiva klimatberäkningar behöver tekniska konsulter utveckla sitt BIM-arbetssätt. Vidare kan tekniska konsulter samla referensvärden för olika lösningar i stomkonstruktioner och skapa lathundar för att på bredare front kunna stödja fastighetsbolags hållbarhetsarbete och plocka lågt hängande frukter gällande klimatreducerande
åtgärder. Den digitala tekniken har en större roll som medel för att kunna reducera stommens klimatpåverkan ytterligare i arbetet för klimatneutralitet.
Film: Bygg kompetens – nya regelverk kräver nya affärsmodeller
Hur kan vi jobba med innovation och samtidigt ta hänsyn till de regelverk som styr sektorn? Hur kan vi förändra affärsmodeller, effektivitet och säkerhet med hjälp av ny teknik och digitalisering? Är det rent av så att vi måste innovera för att möta de nya lagstiftningar som kommer?
Affärsmodellen fungerar som ett konceptuellt verktyg som hjälper dig, dina anställda och andra intressenter förstå hur företagets affärsverksamhet är tänkt att fungera och skapar värde. Du som jobbar för en organisation har motsvarande tänk i din verksamhetsmodell. Men, inget system är oföränderligt. För att möta utvecklingen måste vi också förändra de modeller som vi jobbar med till exempel i mötet med ny lagstiftning. På Bygg kompetens får du exempel på hur du kan förändra ditt arbete och utvecklas tillsammans med regelverken.
Digitalt arbetsflöde för hållbarhetsoptimerade och korrekt klimatdeklarerade bostadshus är ett av projekten som presenteras i filmen.
ID: U9-2021-13
Beviljat i: Utlysning 9
Projektledare: Sofia Lidelöw, Luleå tekniska universitet