Digitalt produktpass för en hållbar byggprocess

En av de största utmaningarna kring att dela hållbarhetsdata för byggprodukter idag är att den a) är spridd över flera system, vilket kräver att leverantörer och användare måste leta och interagera med många olika system, b) inte är öppen, vilket gör att både de som ska lämna data och de som ska ta del av data måste betala eller vara inloggade för att data är tillgänglig. Detta gör att det idag är svårt att hitta och dela data. Men det finns system som har öppen hållbarhetsdata där alla med intresse kan ta del av den data som finns inlagd.

Med öppen data som grund har projektets huvudfokus varit att skapa en prototyp av en digital nod som samlar redan tillgänglig öppen data från några olika system och aktörer för att förenkla och tillgängliggöra information under en produkts hela livscykel inklusive cirkulära flöden, återbruk och återvinning.

Regleringar som Ekodesignförordningen (ESPR) och Byggproduktförordningen (CPR) är möjliggörare för öppen data genom implementering av de Digitala produktpassen (DPP) som kräver öppen data. Dessa förordningar kommer förhoppningsvis att driva på omställningen i byggsektorn. Men eftersom framtidens cirkulära material tillverkas redan idag kan vi inte vänta på att dessa kommer på plats, utan branschen behöver agera snabbare än så. För att tillgängliggöra information för cirkulära flöden behöver branschen ställa krav på att hållbarhetsdata är öppen och går att flytta mellan olika digitala system.

Huvudmålet för projektet, som är en del av Smart Built Environment-programmet, var att utveckla en prototyp för ett digitalt produktpass genom att samla data från system som eBVD, BASTA och CCBuild. Dessa system innehåller hållbarhetsdata för över 250.000 byggprodukter från 700-800 leverantörer. Målet var att visualisera och testa hur ett sådant produktpass skulle kunna fungera för både dataleverantörer och användare, och att inkludera ytterligare öppen data utöver EU:s regleringskrav.

Projektet har letts av IVL Svenska Miljöinstitutet och arbetet har genomförts tillsammans med en referensgrupp bestående av flera olika behovsägare: leverantörer, bygghandel, branschföreningar, återbrukare och system för data.

Genom workshops med referensgruppen utformades en visuell prototyp för ett digital produktpass. Resultatet från detta arbete har testats i prototypen och även implementerats i BASTA-systemet. Öppen data från BASTA, eBVD och Boverkets generiska klimatdata, som täcker över 50 000 artiklar har samlats på ett ställe.

CCBuild och dess marknadsplats är en viktig aktör inom projektet, både som behovsägare och som informationssystem. I dagsläget har CCBuild inte haft kompletterande information som inte täckts upp av övriga källor varför data från CCBuild inte visas i prototypen. CCBuild är däremot en stor behovsägare med många inventerade byggprodukter som riskerar att inte hitta nästa användare till följd av avsaknad av produktinformation. Här finns ett stort behov av att hämta data, vilket CCBuild har i planeringen att börja göra.

Projektet har även haft dialog med andra öppna datasystem för framtida integreringar.

Tre pilotprojekt fokuserade på data som är tillgänglig och som man ser ett kommande behov av kring artikelkort, byggmaterialhandel och återbruksscenarier.