Stadskärneindex – Implementering!

Svenska stadskärnor är städernas hjärta och lungor. Det är i mångt och mycket i stadskärnorna som handel, rekreation, kultur och arbete frodas i en salig blandning. Stadskärnan är inte bara ett historiskt arv utan fungerar också som en viktig ekonomisk motor som skapar sysselsättning och möjligheter för lokala entreprenörer. Stadskärnan engagerar många olika intressenter – invånare, företagare, kommunala förvaltningar, föreningar och besökare. Som demokratisk arena ger stadskärnan möjlighet till delaktighet och medbestämmande, vilket kan stärka gemenskapen och förtroendet bland invånarna.

Det är stadskärnorna som driver och förvaltar arenor som kräver en ökad grad av planering, hållbarhet, jämställdhet och mångfald. Detta till trots har vi idag ingen eller dålig ordning på hur man som stadskärneintressent på bästa sätt skall förhålla sig för att kunna få sin verksamhet att utvecklas på bästa sätt, även med hänsynstagande till eventuella målkonflikter. Denna utmaning har ännu ingen svenska stad och dess intressenter lyckats adressera på ett evidensbaserat och tillfredställande sätt.

Under den föregående innovationsprojektperioden 2023-24 – med projektparterna Svenska Stadskärnor (i denna ansökan också benämnd SSK), tillsammans med nio av deras medlemsstäder, RISE och CO Nordic skapades ramverk och grundförutsättningar för ett relevant, fungerande stadskärneindex med ett tillhörande digitalt verktyg i syfte att ge centrumaktörer, fastighetsägare, kommuner och andra intressenter en god faktagrund för hur man skall kunna analysera och driva en mer hållbar, jämställd och mångfaldsorienterad stadsutveckling.

För att städerna ska kunna dra nytta av denna potential fullt ut behöver vi nu ta nästa steg. Det föregående projektet lade grunden till Sveriges första mer heltäckande stadskärneindex, vad gäller att mäta ett flertal viktiga aspekter av hållbarhet och attraktivitet, och det gav oss också ett digitalt prototypverktyg i form av Pattern. Nu höjer vi ribban och målet är att öka kvaliteten på index och verktyg ytterligare samt etablera en operativ verksamhet för att kunna stödja städer i hela landet att mäta, följa upp, jämföra och förbättra sina stadskärnors hållbarhet, attraktivitet och funktionalitet.

För att det ska nå sin fulla potential och bli en självklar del av stadskärnors utvecklingsarbete krävs ytterligare insatser inom flera områden. Dessa insatser handlar om att säkerställa att indexet kan implementeras och användas i de olika städerna, för olika syften, är vetenskapligt robust, användarvänligt och anpassningsbart, samtidigt som vi etablerar en hållbar förvaltnings- och affärsmodell och bygger ett starkt och trovärdigt varumärke.

Vi behöver också se över hur själva verktyget (Pattern) bör vidareutvecklas för att möta framtida behov och förväntningar. Genom att identifiera och adressera de gap som finns i områden som indexkonstruktion, temaområden, indikatorer, datatillgång och produktutdesign, kan vi skapa ett långsiktigt hållbart och användbart verktyg som verkligen gör skillnad för Sveriges städer. Det är viktigt att agera nu, direkt efter det föregående projektets resultat och erfarenheter, så att vi kan ta nästa steg i att stödja städerna i deras resa mot ökad hållbarhet och attraktionskraft, och hur vi nu skapar en modell för långsiktig förvaltning, nytta och användande.

I det föregående projektet satte vi stadskärneindexet på kartan, i dubbel bemärkelse, och nu är det hög tid att ta nästa steg i att implementera detta, omsätta det i praktik och förfina och förbättra det som krävs för att det ska bli än mer värdefullt och användbart.

För att uppnå de långsiktiga målen och realisera den unika nytta som indexet med tillhörande verktyg har potentialen att bidra med till alla svenska städer, går de tre parterna – Svenska Stadskärnor (denna gång tillsammans med 20 gamla och nya referensstäder, RISE och CO Nordic) – återigen tilsammans för att säkerställa att så sker. I detta skede kommer vi också att påbörja ett kunskaps- och erfarenhetsutbyte med liknande initiativ som vi identifierat utanför Sveriges gränser, t ex IDAs Vitality Index (USA), för att ytterligare stärka kvaliteten och användandet av vårt unika svenska stadskärneindex.

Projektet förväntas uppnå följande mål och effekter: a) Införande och användning av stadskärneindex i svenska städer, b) En förvaltningsmodell och en kommersiellt hållbar affärsmodell, c) Förbättrat digitalt verktyg med bättre funktionalitet och användarvänlighet, d) Ett forskningsbaserat uppdaterat ramverk som mäter hållbarhet och attraktivitet, e) En nationell standard för mätning av stadskärnors hållbarhet och attraktivitet, f) Ökad kapacitet att följa och jämföra platsers hållbarhet över tid, g) Bättre dataunderlag för beslutsfattande, h) Mer hållbara och attraktiva stadskärnor.