Digital beräkning och uppföljning av stadsdelars klimatpåverkan

Projektet har som mål att utveckla ett användarvänligt verktyg för att beräkna och analysera klimatpåverkan på stadsdelsnivå, vilket är en central del av Sveriges strävan att nå nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2045.

Projektet har genom en arbetsprocess inspirerad design thinking-metodiken utvecklat ett klimatberäkningsverktyg för stadsdelar. Baserat på inledande användarworkshops och omvärldsanalys utvecklades en verktygsprototyp. Prototypen testades av flera kommuner, där specifika klimatberäkningar genomfördes för stadsdelar i Malmö, Tyresö och Gävle. Verktygsprototypen förbättrades sedan baserat på återkoppling från dessa. Ett antal workshops för ett bredare nätverk av intressenter genomfördes också för kunskapsöverföring och insamling av feedback.

Det framtagna verktyget Klimatanalys stadsdel fokuserar på att kvantifiera klimatpåverkan från byggnader, energi, infrastruktur, persontransporter samt att identifiera effektiva kolsänkor som inbyggt virke och biokol. Det möjliggör även simulering av olika framtida scenarier för att stödja beslutsfattande och planering.

Projektet har visat att det är möjligt att beräkna en stadsdels klimatpåverkan och att involvering av olika aktörer i utvecklingsarbetet är avgörande. Den iterativa arbetsprocessen och dialogen mellan entreprenörer, klimatstrateger, stadsplanerare och arkitekter har varit central för framgången.

I samband med projektets slutförande har en exempelversion av verktyget Klimatanalys stadsdel publicerats. Den publicerade versionen har endast för avsikt att visa uppbyggnaden av gränssnittet och vilka indata och resultat som kan genereras.

Besök exempelversion av verktyget Klimatanalys stadsdel.

Fortsatt utveckling av verktyget kommer att fokusera på att inkludera fler klimatkategorier och att förbättra kopplingen mellan klimatmål och konkreta åtgärder i stadsplanering. Det finns också behov av kunskapshöjande insatser för att underlätta användning av verktyget på kommunal nivå