Projektet har utvecklat en digital plattform och metodik för att under hela processen fram till åtgärdsarbetet vid förorenad mark ha kontroll över alla informationsmängder - från planering till färdigsanerat område. Plattformen och metodiken medger också möjlighet att synkronisera masshantering och klassificera schaktmassor enligt BEAst-systemet. Projektet har också utvecklat rutiner för att skicka schaktmodeller direkt till schaktmaskiner via InfraKits molnbaserade plattform.
Rapporten är skriven av Mats Svensson, Olof Friberg och David Hagerberg
I en inledande nulägesbeskrivning har en omfattande och detaljerad processbeskrivning gjorts för alla skeden och för alla aktörers aktiviteter som är inblandade i ett åtgärdsprojekt. I processbeskrivningen identifierades de kritiska informationsmängder som det, i den utvecklade digitala plattformen, har skapats stöd för att enkelt hantera. Exempel på kritiska informationsmängder är detaljplan, geokonstruktioner och undersökningsdata från fält och laboratorium I ett antal workshops utarbetades sex digitala koncept/arbetspaket med olika fokus och innehåll, vilka på olika sätt bedömdes skapa stort värde om de skulle utvecklas.
Läs en intervju med projektledare Mats Svensson som lyfter att det viktigaste med projektet är att man har:
- Identifierat de kritiska informationsmängder som alltid måste samlas in/hanteras i ett saneringsprojekts olika skeden.
- Byggt ett verktyg som gör det möjligt för alla aktörer genom alla skeden att enkelt komma åt all information. Dessutom i ett verktyg som de allra flesta har tillgång till – Office365-Teams
- Skapat standardiserade importmallar för de kritiska informationsmängderna
- En struktur på all information, vilket i sin tur enkelt möjliggör mer avancerade analyser av föroreningssituation och på så sätt också skapar ett mer detaljerat underlag för beslut om saneringsåtgärd.
Slutligen valdes konceptet Digital projektstart ut för teknisk utveckling inom akuellt FoI-projekt. Även konceptet Digital spegling av fysisk masshantering har under projektet kommit att utvecklas som en del av den digitala plattformen och metodiken.
De fyra digitala koncept som nedprioriterades bedöms fortfarande vara intressanta för framtiden men har inte vidareutvecklats inom ramen för aktuellt FoI-projekt.
Den digitala plattformen har utvecklats i verktyget Microsoft 365 Teams. Plattformen skapar, via standardiserade importmallar och originalformat för alla
informationsmängder, ordning och reda på all information. Informationen är enkelt
tillgänglig för alla aktörer med projekträttigheter via Microsoft Teams, ett verktyg som de allra flesta i branschen har tillgång till.
Med alla data väl strukturerade i plattformens databas (GeoBIM) har ett stort antal skript/rutiner skapats för att på olika sätt automatiskt sammanställa eller analysera data. Vissa skript/rutiner anpassar också data för vidare analys i andra
disciplinspecifika mer avancerade programvaror, tex statistisk bearbetning av data.
Denna automatisering säkerställar att alla projektmedlemmar ständigt har tillgång till en gemensam och aktuell lägesbild över projektinformationen.
Framtagen digital plattform och arbetsmetodik har i nära samarbete med Malmö Stad, Fastighetskontoret, testats på data i stadsutvecklingsprojektet Nyhamnen i Malmö. Arbetsflöde, tillgänglighet till kritiska kritiska informationsmängder samt framtagna skript/rutiner för analys av data mm bedöms ha fungerat enligt förväntningarna. Den utvecklade metoden för att analysera föroreningssituationen är betydligt snabbare än ett traditionellt arbetssätt vilket har möjliggjort en mer detaljerad bedömning av föroreningssituationen. Effekten av det bör bli att en mer precis och välavvägd åtgärd kan sättas in jämfört med vad ett traditionellt bedömningsunderlag skulle medge.
I samarbete med projektpartnern NCC har en metodik framtagits för att också klassa olika beräknade massor enligt BEAst-systemet. Ett typiskt exempel är en framräknad/modellerad volym med en viss föroreningsgrad som ska schaktas ur. Därmed skapas en fortsatt spårbarhet av urschaktade massor hela vägen till fortsatt användning eller till deponi.
I projektet har också digitala schaktmodeller, direkt anpassade för de digitala systemen i entreprenörernas schaktmaskiner, genererats utifrån framtagna volymmodeller. Dessa schaktmodeller tillgängliggörs i leverantören InfraKits molnbaserade plattform via en upprättad API-koppling. Genom denna uppladdning till InfraKit blir schaktmodellerna tillgängliga för alla arbetsmaskiner som är uppkopplade till InfraKit-projektet och således kan en grävmaskinist på siten nyttja framtagna schaktmodeller i realtid utan manuella handgrepp.