Vid användning av det inom geotekniken nu etablerade digitala GeoBIM-konceptet för informationshantering vid sanering av det förorenade området Godisfabriken i Gävle konstaterades att kvalitets- och effektivitetsvinsterna vid masshanteringen är mycket stora. Masshantering är en av de stora posterna i hållbarhets- och klimatkalkyler. Med en optimering av masshantering enligt ovan bidrar föreslaget projekt till en klar hållbarhetsförbättring. Projektet kommer att utveckla GeoBIM-konceptet med tillämpning på förorenad mark-disciplinen, med fokus på saneringsprocessen.

Genom att öka digitaliseringsgraden betydligt kommer vi att kunna optimera resursanvändningen i saneringsprojekt jämfört med idag. Genom att i tidiga skeden kunna samla all tillgänglig information, ta fram och visualisera modeller och dylikt, kommer de smarta valen att kunna göras tidigare än idag. Syftet är att strömlinjeforma den digitala informationshanteringen i hela saneringsprocessen. Både avseende schaktsanering och in situ-sanering. Exempel på utvecklingsmöjligheter är:

  1. Databas och modell liveuppdateras kontinuerligt under projekttidens gång.
  2. Oförutsedda objekt eller föroreningar som påträffas under sanering kan läggas in i databas och modell
  3. Utskiftade massor läggs in efter hand som de återfylls
  4. En färdig förvaltningsmodell lämnas över till förvaltaren vid projektets slut. Med GeoBIM-databasen som kärna i informationshanteringen har alla inblandade aktörer kontinuerlig tillgång till alla data och modeller via ett kartgränssnitt som endast kräver en enkel webläsare.

Med ett helt nytt verktyg för att styra saneringsuppdrag kommer det också att öppnas upp möjligheter för de inblandade aktörerna att ta nya roller. Därmed möjliggörs nya affärsmodeller och nya eller modifierade upphandlingsformer. Avnämare av ett koncept för digitalisering av saneringsprocessen är en bred samling av olika aktörer. Här kan nämnas myndigheter, konsulter, projektörer, entreprenörer, saneringsföretag, byggherrar, kommuner, TRV ed flera.

Mål

Kvalitativa resultat och effekter

Markant förbättring av möjligheten att ha kontinuerlig kontroll på åtgärdsprocessen oavsett skede. Därmed erhålls också en ökad kvalité på utförande och slutprodukt. Detta i sin tur innebär att en effektivare och mer kvalitetssäkrad efterbehandling uppnås. Effekten blir en ökad samhällsnytta med totalt sett lägre samhällsekonomiska kostnader för efterbehandlingsprojekt.

Kvantitativa resultat och effekter

Det skapas möjlighet att optimera efterbehandlingsprojekt avseende logistik – tid och resurser – på ett helt nytt sätt. Det skapar hållbarhetsmässiga effekter genom färre lastbilstransporter, kortare total projekttid mm. Andra nyttor och förväntad marknad Tillgängliggörande av data, modeller, aktuell status genom pedagogisk visualisering med mera för alla aktörer vid efterbehandlingar.

Möjliggörande av nya samarbeten och inte minst nya affärsmodeller och upphandlingsformer.

Ett exempel kan vara att en digital BIM-modell innehållande all information om den förorenade fastigheten används som underlag för upphandling av entreprenör. Modellen lämnas sedan över för fortsatt komplettering med information av den slutliga utföraren av efterbehandlingen. Efter avslutad åtgärd överlämnas den slutuppdaterade BIM-modellen över åtgärdad fastighet till förvaltaren. Ett sådant förfarande kan också medföra ett behov av att förändra prioritetsordningen av informationskällor i regelverk som AB, ABT, ABK. Marknaden för användning av resultatet från aktuellt projekt bedöms vara stor.

Resultatnytta/Effekter

Minskad miljöpåverkan Färre transporter och markarbeten, åtgärder med bättre måluppfyllelse och därmed större miljönytta, samt en effektivare efterbehandling som kräver mindre energi och resurser. Optimeringen av efterbehandlingsprocessen leder till lägre CO2-utsläpp och lägre energianvändning. Minskning av total tid från planering till färdigställande för nybyggnad och renovering Ledtiderna inom samtliga skeden kortas, resulterande i tidsbesparingar. Minskning av de totala byggkostnaderna Efterbehandlingar är mycket kostsamma. Projektresultatet minskar dessa kostnader. Smart Built Environments Affärsmodeller Samtliga aktörer som hanterar förorenade områden berörs. Det möjliggör nya tjänster och produkter. De kan även innebära förskjutningar av arbetsmoment från en aktör till en annan, samt möjligheter till nya affärsmodeller.

Projektet startade i juni 2020 och avslutas i mars 2022.

Fakta

ID: U8-2020-06

Beviljad i: Utlysning 8

Projektledare: Mats Svensson, Tyréns