Genom att använda digital mätteknik samt visuella hjälpmedel som digitala tvillingar och modeller kan stora resurser sparas i form av tid och materialtillgång. Syftet med projektet är att återbruka byggnadsstruktur och
material och därmed minska klimatpåverkan genom att återanvända redan producerat material. Genom digitala arbetsprocesser - där byggnads- och materialvolymer kan kategoriseras och visualiseras - kan vi minska
slöseriet av materialresurser.
Byggbranschen är efter gruvnäringen den bransch som genererar mest avfall i Sverige. Under år 2018 genererade Sverige 13 miljoner ton bygg- och rivningsavfall. Det motsvarar 1,3 ton per person under ett år (Källa Naturvårdsverket). Ett hållbart samhälle kräver att den mängden minskar radikalt genom återbruk och mer cirkulära materialflöden.
En av de utmaningar som hittills har identifierats i pågående projektet Återhus - att bygga hus av hus som syftar till att tillgängliggöra tunga byggnadsdelar, är att det saknas digitala verktyg för att på ett effektivt sätt identifiera och kartlägga existerande resurser och material i de byggnader som ska rivas eller byggas om. Idag görs detta i huvudsak manuellt och på plats. Den resulterande bristen på information och beslutsunderlag gör att återbruk av material ofta blir en styvmoderligt hanterad del av processen i den mån det överhuvudtaget blir
av. För att kunna genomföra en branschförändrande övergång till en cirkulär ekonomi - vilket inkluderar återbruk av tunga byggnadsdelar i stor skala - krävs att resurserna synliggörs och görs kvantifierbara.
Projektets mål är att identifiera vilka tekniska verktyg som idag saknas för att öka mängden återbruket byggmaterial samt att ta fram metoder och tekniker för detta. Vårt konsortium består av partners med expertis från alla delar av processen och vi har som mål att bidra med praktiska metoder.
Framsteg i digitala mätmetoder såsom 3D-skanning, fotogrammetri och andra sätt att avläsa existerande byggnader och resurser har utvecklats snabbt på senare år. Skapandet av en digital kopia av interiörer och exteriörer är nu inom den ekonomiska ramen för de flesta ombyggnadsprojekt.
Samtidigt har användandet av BIM i planering, konstruktion och byggande tagit fart och förändrar nu stora delar av byggprocessen. Det är dock svårt att på ett effektivt sätt koppla samman dessa, var för sig, nya verktyg. Den inskannade eller på annat sätt digitaliserade modellen - i form av ett punktmoln eller en
polygonmodell - saknar kontextuell information om vad den faktiskt innehåller. BIM-modeller å andra sidan har den kontextuella informationen om vad som finns där, men behöver skapas med hjälp av i huvudsak manuellt arbete och är inte sällan långt från verkligheten. Ur ett hållbarhetsperspektiv går därför mycket av nyttan med digitaliseringen av byggnader och byggnadsdelar dessvärre förlorad.
Vi vill undersöka metoder för att koppla samman dessa verktyg. Genom att överbrygga gapet mellan “dumma” digitala tvillingar såsom punktmoln och mer strukturerade spatiala modeller som BIM kan nyttan bli tydligare. I projektet vill vi undersöka hur berikandet av dessa digitala tvillingar kan ske inom ramen för en praktisk pilot.
Bygg- och fastighetsbranschen har accelererat sitt arbete med ekologisk hållbarhet och alla stora aktörer har tydliga målformuleringar som ska infrias de närmaste tio-femton åren. Trots skarpa klimatlöften saknas det idag verktyg och processer för att nå i mål. Det ligger därför i branschens intresse att hitta fler och nya vägar för att uppnå de mål som satts upp.
Återbruk handlar inte endast om att minska klimatbelastningen. I förlängningen handlar det också om hushållandet med jordens naturtillgångar och jungfruliga resurser. Med återbruk behövs färre naturtillgångar tas i anspråk och cirkulariteten blir mer än tomma ord som vi nödgas fylla med kompensation för att ge legitimitet.
ID: U10-2022-10
Beviljat i: Utlysning 10
Projektledare: Morgan Fredriksson, Nagoon AB