Metodutveckling LEVA

Syftet med projektet var att utveckla och testa nya arbetsmetoder där samarbeten skapas mellan olika aktörer för snabbare omställning mot ett hållbart samhälle.

Utgångspunkten är tre platser på Öland. Projektet hanterar de komplexa och mångskiftande frågeställningar som behöver hanteras i exploateringsprojekt utifrån den lilla skalan med sikte på måluppfyllelse av Agenda 2030.

En fördjupad analys och förslag på åtgärder för biologisk mångfald gjordes
för en av platserna. Ett integrerat arbetssätt mellan naturvetare, konstnärer, arkitekter har möjliggjort att nya metoder testats för utredning, kommunikation och nya produkter tagits farm. Det finns stor potential att utveckla metoderna och
tillgängliggöra dem i en digital kontext, samt att utveckla en platsförståelse som
spänner från den lokala kunskapen, plastförståelsen till virtuella parallella världar.

Utifrån resultat och reflektion dras följande slutsatser:

• Det går bra att ha en bred ansats för innovationsprojektet i de fall projektområdet och projektet i övrigt är väl avgränsade.
  
  
• Tidiga transdiciplinära platsbesök kan vara en metod för att effektivisera planerings- och byggprocesser, särskilt med tanke på möjligheten att effektivt få fram åtgärder som främjar omställning och snabbar upp takten för omställning.
  
  
• Kunskap om landskapsekologi kan med fördel genomsyra ett projekts tidiga skeden för att upptäcka synergieffekter med klimatåtgärder och bygga in rätt kompetens, åtgärder och kunskap i projektet.
  
  
• Sensoriska metoder bedöms kunna ha betydelse för den fördjupade platsförståelsen men även för hur samarbetsklimat och hur betydelsefullt det blir för projektdeltagarna att värna identifierade värden på platsen.
  
  
• För att främja biologisk mångfald och kunna återställa mark för biologisk mångfald, samt att kunna föreslå kompensationsåtgärder krävs mer kunskap om arter och dess livsmiljöer ur ett platsspecifikt landskapsperspektiv. Nya metoder kan behöva utvecklas kopplat till historiska och framtida orsakssamband i landskapet, samt hur kompensation ska säkerställas på lång sikt.
  
  
• Att skapa en gemensam projektmiljö som skulle underlätta kommunikationen där alla projektägare kunde ha samma möjligheter. Data och resultat från projektmiljön bör kunna göras tillgänglig externt, samt ha gemensamma arbetsytor och projektverktyg.

Projektet har letts av Jakobi Sustainability AB och har genomförts i samverkan med Sara Norlin och Maria Rutensköld på No Ordinary Design Studio (NOD) och konstnärerna Helle Kvamme och Ed Whittaker från Borgholm Center for Contemporary art and Resaerch (BCCAR). Projektledare var Kristina Kvamme , Jakobi Sustainability AB