Konsekvenser av GDPR för etikprövning av forskning om smarta hus

Etikprövning är relevant för smarta hus eftersom hälsotrenden och andra utvecklingslinjer inom området smarta hus förutsätter insamling och bearbetning av känsliga personliga data, och/eller vissa former av övervakning.

Lagstiftningen kring GDPR lämnar en del utrymme till de enskilda medlemsländerna att precisera sina regleringar avseende forskning. För svensk del är det emellertid långt ifrån klart hur man avser att använda etikprövning, utöver att man kan skönja en allmän strävan från lagstiftarens sida att i utökad utsträckning förlita sig på just det instrumentet för att säkerställa etiska aspekter av forskning.

För forskningen om smarta hus har det nyssnämnda stor betydelse. I det här forskningsprojektet avser vi ta ett exempelfall från KTH som involverar etikprövning och köra detta genom en etikprövning för att testa de metoder som då kommer till användning, och för att kartlägga vad som faktiskt kan och bör gälla. Det här är en viktig uppgift i det medellånga perspektivet eftersom det kommer att dröja innan reglering och praxis är helt utvecklad, och fram tills dess kommer många forskare och forskargrupper att behöva konfrontera de frågor som vi kommer att adressera. Konkret kommer arbetet innebära inventering, anpassning och dokumentation av metoder som kan användas för etikprövning av smarta hus.

I tidigare projekt låg fokus på en generell beskrivning av den nya problematik som uppstår i samband med smarta hus och GDPRs införande. I det här fortsättningsprojektet ligger koncentrationen på ett område som lagstiftaren vill ge större betydelse i framtiden, nämligen etikprövning.

Projektledare är Cyril Holm, Stockholms universitet.