Martin Rudberg är professor i bygglogistik vid Linköpings universitet och projektledare för hela testbäddsprojektet Uppkopplad byggplats. Projektet har en budget på 51 miljoner kronor, varav innovationsmyndigheten Vinnova bidrar med 25,5 miljoner inom ramen för det strategiska innovationsprogrammet Smart Built Environment. Syftet är att göra byggbranschen mer digital.
– Många rapporter och utredningar visar att byggbranschen ligger ganska långt efter andra branscher. Så projektet är ett sätt att hjälpa branschen att använda mycket av tekniken som finns därute. Ur den aspekten är det är ganska öppet vad man väljer att testa i projektet, säger Martin Rudberg.
Initiativet drog igång med en förstudie våren 2017, varpå själva projektet startade på allvar i december samma år. För närvarande är 23 tester antingen avslutade, pågående eller under uppstart. Projektet rör sig från grundläggande konvertering av analoga till digitala processer (så kallad ”digitisering”) till mer genomgripande digitalisering av arbetsprocesser.
– Då kan den digitala tekniken göra att någonting blir säkrare, att någonting går snabbare, att man får mindre miljöbelastning eller blir produktivare. Man ska kunna mäta förändring på byggarbetsplatsen och förbättra denna, förklarar Martin Rudberg.
En viktig aspekt har varit att hitta företag och byggarbetsplatser som varit villiga att testa den nya tekniken och driva fram utvecklingen.
Byggföretaget NCC står värd för en av testbäddarna, Den sömlösa försörjningskedjan och säkerhet på byggarbetsplatsen. Inom detta genomförs ett antal testprojekt, eller ”sprintar”, inom mer avgränsade områden. Dessa studeras i nära samarbete mellan forskare och företag, och syftar i slutänden till att utveckla teknik eller processer för byggena.
Det finns ett s.k. white paper Säker under lyftkranen framtaget inom ramen för projektet som ger fördjupad kunskap.
Säker under byggkranen
Claes Henschel är projektledare inom digitalisering vid NCC. Han berättar mer om ett av testprojekten, Säker under byggkranen, som i sig utgör en utveckling av konceptet Safe Site, som vann NCC:s säkerhetstävling ”Pioneering Safety” 2017.
– Det är en intern tävling som vi har varje år på NCC, som sponsras av NCC Försäkring och där man kan vinna prispengar för bästa initiativ inom arbetsmiljö och säkerhet, berättar Claes Henschel.
Safe Site handlade om att skapa en organisation som stöttar byggarbetsplatserna i säkerhetsarbetet. Särskilt viktiga att arbeta med är de högriskområden för allvarliga olyckor på byggarbetsplatser som har identifierats av NCC. Dessa är:
• arbete i trafikerad miljö med tunga fordon
• arbete på hög höjd
• arbete med tunga lyft.
Under de senaste åren har företaget också fokuserat mycket av sitt säkerhetsarbete på dessa.
Digitala skyddsbarriärer
– Vi gör väldigt mycket inom dem redan idag, med vår säkerhetskultur, våra policyer och våra fysiska skyddsbarriärer, men vi har märkt att det inte är tillräckligt. Så vi ville titta på andra hjälpmedel som kan komplettera det vi redan gör, säger Claes Henschel.
De hjälpmedel som NCC har börjat fokusera på har kommit att kallas ”digitala skyddsbarriärer”. Det är dock inte en ny term – exempelvis försvars- och flygindustrin har redan använt sig av sådana skydd för att eliminera eller komplettera den mänskliga faktorn i säkerhetshänseende.
Inom Säker under kranen har NCC, tillsammans med projektsamarbetsparterna Microsoft, ARROW, Sigma, Edins Byggkranar samt Linköpings universitet, tagit fram ett system där artificiell intelligens (AI) upptäcker personer som rör sig under den höga lyftkranen på NCC:s byggarbetsplats vid Ångströmlaboratoriet i Uppsala.
Inför testet utrustades kranhytten med en skärm som visar kranen ur ett fågelperspektiv. AI:n kunde sedan plotta ut var personer rör sig på marken, hur många de var och var de befann sig i förhållande till kranen – samt varna om personal befann sig under kranen.
– Vår policy säger att man aldrig ska gå under hängande last, och vi är väldigt noga med att följa den. Men i praktiken kan det vara ganska svårt, för man kan inte alltid gå och titta uppåt för att se om det är någonting som hänger ovanför huvudet, säger Claes Henschel.
Kranföraren kan dessutom inte alltid se allting som händer nere på arbetsplatsen, eftersom hen sitter på hög höjd och behöver fokusera på att lyfta lasten mellan olika punkter. Och även om själva lastnings- och lossningsplatserna brukar vara avspärrade kan personal röra sig däremellan.
Sensorer och AI ökar säkerheten
– Men det som är fiffigt med den här tekniken är att man bara har en eller två sensorer i form av kameror. Vid andra sensortekniker behöver man ju ha sändare eller sensorer på varje person, berättar Claes Henschel.
I snitt har NCC nämligen, liksom många andra större byggföretag, runt 20 procent egen personal och 80 procent underentreprenörer på sina byggarbetsplatser. Och även om den externa personalen följer NCC:s krav på skyddsutrustning finns ännu inte någon standard på att de behöver ha till exempel Bluetooth-taggar eller liknande utrustning.
– Man skulle sedan kunna bygga ut ett kommunikationssystem, så att när en varning går ut till kranföraren så går också en signal ut till yrkesarbetaren nere i zonen. Man kan till exempel få information i hörselkåporna att man är på väg in i ett område med överhängande last, säger Martin Rudberg.
Ahmet Sezer är forskare i bygglogistik vid Linköpings universitet och har bland annat tagit fram relevanta mätetal för testprojektet. En uppgift som visade sig tämligen svår, eftersom allvarliga olyckor lyckligtvis är så ovanliga att de är svåra att studera kvantitativt.
– Istället valde vi att köra intervjuer och kolla hur användare och personal på platsen kände sig med tekniken, säger Ahmet Sezer.
Bland annat intervjuades kranföraren, entreprenadingenjören, platschefen med fler inblandade. Intervjufrågorna handlade bland annat om huruvida kranförare och andra kände sig säkrare med den nya tekniken, om systemen var lätta att använda och liknande.
– Vad jag har hört från kranförarna var de glada över tekniken, och mycket intresserade av den. Men det är svårt att se direkta resultat kopplade till säkerhet och produktivitet nu, eftersom vi inte testade för en längre period, berättar Ahmet Sezer.
Lättanvänd teknik med utvecklingspotential
Intervjuade kranförare och platschefer ansåg också att tekniken var lätt att använda, och därmed skulle kunna göras användbar på många fler byggarbetsplatser.
– Ett av problemen för kranförare är att de inte kan se så bra under kranen när det blir mycket sol, regn eller väldigt mörkt. Att då ha en skärm där man kan se genom en kamera är väldigt bra för dem. Om det utvecklas vidare skulle det vara stort, avslutar Ahmet Sezer.
Och fler utvecklingsmöjligheter har upptäckts inom ramen för projektet. Exempelvis arbetar NCC tillsammans med uthyraren Cramo med samma utrustning för att automatiserat kontrollera att personalen har på sig sin obligatoriska skyddsutrustning när de kommer in på byggarbetsplatsen. Tekniken går med andra ord att använda för flera syften.
Av stor vikt för samtliga projektparter har också varit insikten om att man kunnat komplettera varandra genom olika kompetenser och partnerskap.
På sikt vill projektparterna även utveckla systemet så att den artificiella intelligensen ska kunna avgöra om kranen håller på att lyfta något i kroken eller inte. Dessutom vill man utveckla systemet så att det ska kunna skilja på vilka i personalen som får jobba med lastning och lossning och vilka som inte är behöriga. Detta har emellertid inte hunnits med under denna projektfas, utan istället har kranföraren fått hantera de sista parametrarna.
Claes Henschel på NCC har ofta fått frågan om man nu ska avveckla de fysiska och människostyrda säkerhetsrutinerna och helt förlita sig på tekniken, men menar att svaret ännu så länge är ”nej”.
– Man kan se dem som ett komplement. För att jämföra med en bil kan de ha backvarnare, men det betyder inte att man ska sluta titta i backspegeln. Däremot kan tekniken upptäcka saker som du inte kan se i backspegeln.
1. Se till att hitta byggprojekt som är villiga att testa tekniken. Det blir lite bök och stök och tar lite extra tid när det är tester av kanske inte helt färdiga produkter, så för att testerna och tekniken ska utvecklas bra behöver man hitta byggarbetsplatser och personer som är villiga att avsätta tid för feedback och utveckling.
2. Gör en förstudie och få koll på nuläget. När tekniken sätts på plats – mät och följ upp förändringar. Alla förändringar behöver dock inte kunna mätas i hårda mätetal. I exemplet med Säker under byggkranen kunde intervjuer bidra med användbar kunskap.
3. Var öppen och lyhörd för den teknik som finns därute. Det finns jättemånga duktiga företag och startups som kan hjälpa till, men byggbranschen har tidigare hållit sig lite för mycket till sina egna, interna lösningar, och då kanske man missar den teknik som redan finns.
Text: Joakim Rådström