Informationen ska därefter användas i en rad applikationer som gör att informationen och metoder för att desensibilisera information sprids till andra myndigheter, forskargrupper och även till bostadsföretag.
Digitaliseringen har fått forskningsfältet byggnadsbeståndsanalys att utvecklats fort. Detta har möjliggjorts genom ökad tillgång till information och genom tillgång till kraftfullare verktyg. Det har blivit möjligt i Sverige att både förstå och visa energianvändning i byggnadsbeståndet med en upplösning som sträcker sig ned till byggnadsnivå. Det som dock saknas är en direkt koppling mellan den detaljerade information som finns lagrad om byggnader och den detaljerade information som finns lagrad om byggnadernas invånare. Ifall den kopplingen kan göras skulle Boverket kunna utveckla mer informerad policy, och forskningsfronten inom bostadsbeståndet och boende skulle avancera.
SCB har länge haft mandatet att både lagra och säkra detaljerad information om Sveriges medborgare. Strikta lagar har funnits kring vem som får tillgång till information om medborgare och det har varit svårt för andra myndigheter och forskare att få tillgång till informationen. Digitaliseringen bidrar till att samhället omdefinierar vilken information som är känslig. SCB information om medborgare aggregerad till byggnadsnivå röjer inte individers identitet men är mycket användbar för forskare och myndigheter som arbetar med bostadsbeståndsfrågor.
Projektledare är Mikael Mangold, RISE – Research Institutes of Sweden AB.
ID: U4-2017-05 Beviljat i: Utlysning 4 - Livscykelperspektiv, juridik och organisation 2017 Projektledare: Mikael Mangold