Digital ambidexteritet i projektbaserad verksamhet: Konsten att balansera kortsiktig lönsamhet och långsiktig konkurrenskraft

Här undersäks studie visar hur digital ambidexteritet (dvs. balansen mellan att utnyttja befintlig teknik och att utforska ny) formas i projektbaserad verksamhet inom samhällsbyggnadssektorn.

Det övergripande syftet var att öka förståelsen för hur aktörer i projektbaserad verksamhet kan utveckla och upprätthålla ambidexteritet för digital transformering. Genom två delstudier, en interorganisatorisk fallstudie av ett hotellprojekt i Sydsverige och en praktikstudie av arbetet i två västsvenska byggprojekt, framträder digital ambidexteritet som ett resultat av situationsbundna praktiker snarare än av strategiskt designade processer.

Studien visar hur aktörer rör sig kontinuerligt mellan olika förhållningssätt beroende på deras affärslogik, var i projektet de befinner sig och uppkomna kritiska händelser, vilket resulterar i växlingar mellan att agera som ”digitala exploatörer”, ”flexibla innovatörer”, ”experimentella optimerare” eller ”digitala utforskare”. Studien visar vidare att digital transformation försvåras av en multipel beställarlogik där flera aktörer såsom kommun, projektutvecklare, långsiktig ägare och operatör, samtidigt påverkar projektets riktning baserat på olika mål och tidshorisonter. Detta leder till fragmenterade digitala initiativ och avsaknad av en sammanhållen digital riktning. Samtidigt spelar informella roller på projektnivå, så som Brokers, Ambassadors och Orchestrators, en central roll för att initiera, förfina och sprida digitala arbetssätt, men dessa roller kräver organisatoriskt stöd och strukturer för återkoppling för att kunna skapa skalbar och långsiktigt hållbar digital utveckling.

Rapporten drar slutsatsen att digital ambidexteritet i byggprojekt främst uppstår i mötet mellan aktörers vardagliga praktiker, deras affärslogiker och projektets föränderliga dynamik. För att stärka digital förmåga och undvika fragmentering behöver ansvar för den digitala helheten tydliggöras, ”digital nytta” förankras i projektets gemensamma effektivitet, och de informella roller som driver innovation ges bättre organisatoriska förutsättningar. Tillsammans pekar dessa insikter på att digital ambidexteritet i projektbaserad verksamhet kräver både strukturell samordning och stöd för de vardagliga praktiker (och informella roller) som gör digital utveckling möjlig i det dagliga arbetet.