Digitala affärsmodeller: Informationsstyrd kall asfalt

Systemet utnyttjar bland annat avgränsningen till variationen i svenska berggrund och ytkemiska egenskaper för de mineral som är aktuella för beläggningsarbeten. Det digitala verktyget används dels vid upphandling, till exempel av Trafikverket, för att bedöma på projektnivå om kallteknik är ett rimligt alternativ dels för entreprenörer att bedöma om tekniken är möjlig. I systemet ingår även en koldioxid- och energimodell som ett produktionskontrollverktyg.

Kall beläggningsteknik av vägar ger betydligt lägre koldioxidutsläpp och energiåtgång än konventionell varmmassateknik. Reduktion av koldioxid och energiförbrukning är strategiska frågor för Trafikverket och byggbranschen att hantera. En LCA-studie för svenska förhållanden visar på en koldioxidbesparing på 60 % och en halvering av energiåtgången för en kall asfaltsmassa jämfört med en varm asfaltsmassa. Det finns produktionsmässiga fördelar med kallteknik. Mindre och billigare asfaltsverk minskar fasta kostnader öppnar för flexiblare logistik. Eftersom kalltekniken inte är beroende av höga temperaturer kan massan i högre utsträckning lagras och mindre svinn är möjligt. Om kallmassa kan tillverkas med ett hårt bitumen kan kallmassa användas på 70 % av det svenska vägnätet vilket ger stort genomslag för emissioner av koldioxid och energibesparingar. Idag är det svårt att förutsäga när hårt bitumen fungerar i produktionen.

Genom att samordna teknikimplementeringen genom en öppen portal och koppla informationsflödet till entreprenörens egenkontroll fördelas den tekniska risken på fler aktörer vilket underlättar det nödvändiga tekniksprånget för att nå sektorns yttre krav på minskade koldioxidemissioner och energieffektivisering.

Beviljat medel i programmets första utlysningar 2016.

Projektledare är Tommy Edeskär, Luleå Tekniska Universitet.