Digitaliseringens roll för cirkulära affärsmodeller

Genom att kombinera teoretiska insikter med praktiska exempel och workshops, avser projektet att skapa en bredare förståelse för och främja utvecklingen av cirkulära affärsmodeller, vilket är avgörande för att
minska miljöpåverkan och främja hållbar utveckling i linje med EU:s taxonomi och globala hållbarhetsmål.

Projektets mål är att utforska och främja övergången till cirkulära affärsmodeller inom samhällsbyggnadssektorn, vilket är kritiskt för att minska användningen av naturresurser och för att stödja en hållbar utveckling. Projektet fokuserar på att integrera cirkularitet genom innovativa designmetoder och att reformera industriella strukturer för att stödja cirkulära leveranskedjor.

Projektet består av en inledande fas med nulägesanalys- och kartläggning, följt av analys och identifiering av olika typer av cirkulära affärsmodeller. Projektets sista fas inriktar sig på kunskapsspridning av projektresultat och strategier till sektorns aktörer.

Klimatdeklarationer och CSRD driver mot en digital utveckling

För att uppnå cirkulär ekonomi måste samhällbyggnadssektorn tänka om hur byggnadsverk utformas och hur affärer och projekt genomförs. Man kan konstatera att policyinitierade krav som till exempel klimatdeklarationer och CSRD driver mot en digital utveckling för att strukturera och spåra bland annat materialanvändning.

En affärsmodell tydliggör hur företag skapar, fångar och levererar värden. En cirkulär affärsmodell strävar efter att bromsa in, minska eller till och med ”stänger” resursflöden så att tillväxt och resursförbrukning gradvis frikopplas. Den möjlighet digitaliserade cirkulära affärsmodeller kan nyttjas till är som ett verktyg för företag som vill integrera hållbarhetsvärden och -mål i sina verksamheter.

Från forskning och i praktiken har det visat sig att en cirkulär affärsmodell förutsätter tre saker:

1. Digitalisering för att möta komplexa och sammankopplade behov
2. Cirkulära flöden bör organiseras som ett ekosystemliknande samarbete
3. Cirkulära affärsmodeller är ömsesidigt beroende av policydriva förändringar och att företag agerar proaktivt

Vägen mot transformation, digital och cirkulär, inom samhällsbyggandet börjar på projektnivå och leder sedan till transformation på industrinivå. Dessa två steg dvs kopplingen mellan projektets ekonomi visavi företagets transformation mot cirkularitet är en central ”nöt” att knäcka. En central fråga blir därför fokuset på värdeerbjudandet i projektet i sig, dvs vad ska cirkuleras och hur ska man med en affärsmodell skapa och leverera värde för:

• Förlängd livslängd av byggnadsverk
• Ökad cirkularitet hos byggnader
• Materialersättning
• Flexibel och anpassningsbar design för nyproduktion, och
• Funktionsförsäljning

Projektet tar hänsyn till cirkulär transformation på policynivå men koncentreras till möjligheter på företagsnivå. Projektets syfte är därför att gemensamt mellan forskare och olika företag verksamma inom ekosystemet för byggandet av fastigheter och renovering diskutera och hitta möjligheter, barriärer och exempel på:

• Hur värdeerbjudanden skulle kunna utformas
• Vad som kan/bör cirkuleras
• Rollen av digitalisering
• Vilka roller företag bör ta i ett cirkulär ekosystem
• Hur man gradvis kan övergå till cirkularitet och samtidigt skapa värden i projektekonomi och olika affärslogiker i ekosystemet
• Hur man agerar gemensamt på policyregler och nya kravkriterier.

Forskningsansatsen i projektet är en s.k. Mode II. Samproducerande forskning sker interaktivt mellan forskare och aktörerna från sektorn så att kunskapsproduktionen kan skapa en förändring som tar hänsyn till praktiknära behov och forskningsansatser samtidigt. Avsikten att påvisa hur företag gradvis kan förbättra sina ställningstaganden och riskanalyser som möjliggör framväxandet av cirkulära affärsmodeller. Projektet genomförs som tre arbetspaket:

• Nulägesanalys och kartläggning
• Analys och identifiering av typer av cirkulära affärsmodeller (innehållande 3 typer av workshops)
• Kunskapsspridning

Projektet styrs av en styrgrupp med representanter från Smart Built Environments ledning. Projektets genomförande sker av två grupper den akademiska arbetsgruppen från Luleå tekniska universitet och Linköpings universitet samt den Industriella fokusgruppen som har som syfte att fokusera projektet mot de industriella behoven och bistå i analyserna av resultat. Övriga branschrepresentanter är aktörer inom offentliga/privata utvecklare, arkitekter, konsulter, entreprenörer, installatörer, materialleverantörer, grossister, digitala leverantörer.

Huvuddelen av projektet genomför som en workshopsserie: ett Inspirationsseminarium (erfarenheter från Svenska industriföretag), tre Ekosystemworkshops (interna behov och drivkrafter, önskemål på andra) och en Fokusgruppworkshop (forskarna med hjälp av den industriella fokusgruppen lägger fram teman, aktörer granskar kritiskt och gemensamma förslag tas fram bland annat identifiering av forskningsgap).