Schaktmassor och jord- och bergmaterial från täkter är resurser som till volymen står för det största materialflödet i samhällsbyggnadsprojekt. I Sverige levererades drygt 100 miljoner ton ballast från täkter 2019.

Masshanteringskostnader står för 3–8% av produktionskostnaderna för bostadsbyggande, och 50% av produktionskostnaden för vägbyggen. Transporter av jord- och bergmaterial genererar betydande koldioxidutsläpp, och hanteringen och transporterna av materialen genererar också damm, buller och trafikträngsel vilket kan försena byggprojekt och stör närboende.

Genom att arbeta strategiskt med masshantering från planprocess till byggande kan den göras mer miljö-, klimat- och kostnadseffektiv; till exempel genom byggmetoder som kräver mindre schakt och mindre täktmaterial, och genom ökad återanvändning och återvinning av schaktat material. Störningar från hanteringen av jord- och bergmaterial kan reduceras genom lokalisering, planering och uppföljning av masshanteringsplatser.

Kommunala beslut påverkar såväl kommunens egna förvaltningars som bygg- och anläggningsbranschens förutsättningar för att arbeta strategiskt med masshantering. Det kan handla om möjligheten att lokalisera masshanteringsplatser på transportmässigt fördelaktiga avstånd från byggprojekt, om utveckling av transportvägar, laddinfrastruktur, och omlastningsplatser, om utveckling av hamnar och kajer, om miljötillsyn av masshanteringsplatser, om tillståndsgivning för användning av schaktmassor i anläggningsändamål, och om kommunens inställning till remisser gällande täkt- och deponitillstånd och andra verksamheter, med mera.

De kommunala beslut som påverkar masshanteringen tas av politiker och av tjänstemän med olika yrkesroller och på olika förvaltningar inom kommunen. För att dessa ska kunna ta väl underbyggda beslut som bidrar till resurseffektiv masshantering behöver de tillgång till aktuell information om jord- och bergflöden och deras kvalitet, samt om transporter, miljöbelastning med mera som jord- och bergflödena ger upphov till. Om politiker och tjänstemän har tillgång prognoser över jord- och bergflödena i god tid ökar deras möjligheter att ta strategiska beslut som kan ta flera år att implementera, till exempel utveckling av transportnoder.

Plan- och bygglagen ändrades 1 april 2021. Syftet med ändringen är att översiktsplaneringen ska bedrivas kontinuerligt, vara framåtsyftande och att översiktsplanen ska hållas aktuell. I detta blir planeringsstrategin det
centrala, nya verktyget. Planeringsstrategin ska fortsättningsvis tas fram under första halvan av perioden mellan två ordinarie val. Det gör att kommunerna har större förväntan och krav på digitala underlag som underhålls och uppdateras kontinuerligt och som kommunen kan få tillgång till på ett kostnadseffektivt sätt.

Utvecklingen går alltså mot digitala planeringsunderlag som kan hållas aktuella löpande.

Projektparterna kommer:

  1. Identifiera utvecklingsmöjligheter och ge förslag på rollfördelning inom kommunen som förbättrar delning av information och höjer medvetandet om hur masshanteringsdata kan användas för att planera strategiska åtgärder
    för resurseffektiv masshantering.
  2. Ge förslag på affärs- och förvaltningsmodeller för tillhandahållande av planeringsunderlag gällande masshantering som möjliggör långsiktig drift och underhåll samt löpande aktualisering.
Fakta

ID: U10-2022-6
Beviljat i: Utlysning 10
Projektledare: Maria Johansson, Ecoloop AB