I samband med att utlysningen öppnar den 15 september publiceras utlysningstexten på Formas webbplats. Det är viktigt att du noggrant läser igenom utlysningstexten när den släpps eftersom den i vissa detaljer kan komma att skilja sig från texten på denna webbsida. Välkommen att kontakta programkansliet med frågor om utlysningen och din ansökan. Länkar till mer generell information om utlysningen och tips om hur du ansöker hittar du längst ned på sidan.

Delutlysning: Livscykelperspektivet i samhällsbyggande - digitaliserat beslutsstöd för klimatförbättringar

Mer om Livscykelperspektiv

Ett livscykelperspektiv kan underlätta förståelse för miljöpåverkan på många olika sätt. Inom ramen för denna utlysning är programmet dock främst intresserat av projekt som fokuserar på klimatpåverkan.

Fokusområdet Livscykelperspektivet handlar om att integrera livscykelkostnader (LCC) och livscykelanalyser (LCA) i samhällsbyggandets informationsstrukturer och processer. Digitalisering av information om exempelvis klimatpåverkan under hela samhällsbyggnadsprocessen-planering, projektering, byggande, användning, rivning och återvinning ger möjligheter till faktabaserat beslutsunderlag för både kravställande och förbättringar som främjar programmets mål för minskad klimatpåverkan.

Programmet erbjuder nu en öppen utlysning för projekt som kan vara tekniska men även avtalsmässiga/institutionella, som ökar möjligheter att använda LCC och LCA som beslutsstöd och uppföljningsinstrument och som kan tillämpas inom de närmaste 3-5 åren med avseende på minskad klimatpåverkan. Vi eftersöker också projekt som bidrar till kunskapsuppbyggnad och användarvänlighet i syfte att underlätta implementeringen av digitaliserad LCA/LCC. Exempel på frågeställningar som kan vara aktuella är:

  • Standardisering och drivkraft för leverantörer att tillhandahålla data i entydigt format.
  • Form och organisation av insamling, förvaltning och åtkomst av data och verktyg över tiden.
  • Tillgång till och hantering av digitala indata: vem ansvarar för datainsamling, vem äger och ansvarar för kvaliteten på informationen, hur hanteras osäkerheten i informationen och hur kan/bör den förvaltas över tiden?
  • Hur går vi från beräkningar och analyser till beslutsstöd som säkerställer ett livscykelperspektiv i praktiken?
  • Data från flera faser i livscykeln: det finns relativt välutvecklade verktyg för analys av klimatpåverkan för produktionsfasen vid nybyggnation och för energianvändning, men osäkerhet både i styrkta data och scenarier för driftsfasen. Det kan vara exempelvis livslängd och verksamhetsanpassning men även styrkta data och scenarier för erforderliga reparationer, underhåll, rivning och återvinning.
  • Stödverktyg för visualisering, simuleringar och kommunikation av analyser som underlättar förståelse för klimatpåverkan och det komplexa samspelet mellan tekniska lösningar och mänskligt beteende.
  • Synteser och metaanalyser av befintliga modeller, standarder och verktyg.
  • Analyser av ekonomiska och organisatoriska förutsättningar för insamling, förvaltning och analys av digitala data och verktyg som stödjer livscykelperspektivet.
  • Analyser och kartläggningar av nya sätt att öka kunskapen om LCC/LCA som underlättar implementeringen och sprider användningen.

Delutlysning: Organisation och juridik

Fler projekt inom fokusområdet

Denna delutlysning stödjer programmets fokusområde ”Organisation och juridik” som just nu har fem projekt i gång

Samhällsbyggnadssektorn beskrivs ofta som fragmenterad med många olika aktörer och cementerade affärsmodeller. Det finns ingen given ”processägare” för en digital omvandling och risken finns att enskilda aktörer inte ser det som sin roll att bidra och att användning av digital information i hela värdekedjan uteblir. Digitalisering kan skapa ett ekosystem för samhällsbyggnad med det krävs ny kunskap om hur aktörer i sektorn kan omformulera och paketera erbjudanden, hur incitament och affärsmodeller kan se ut och hur risker kan reduceras och fördelas rimligt mellan aktörer. Utmaningar och risker med sådana förändringar av strukturer berör både tekniska, kompetensmässiga och ekonomiska risker.

En särskild utmaning - och möjlighet - ligger i att samhällsbyggnadsprocesser pågår parallellt och iterativt inom näringslivet och myndigheter. I framtiden möjliggör digitalisering att processerna som till exempel kopplas till fastighetsbildning inom myndigheter och företagen sammanflätas och effektiviseras. Fragmentering av processer kan minskas genom fokus på slutprodukter och brukare. Men vad har olika aktörer för roller när organisationer och processer digitaliseras?

Smart Built Environment vill genom denna utlysning stödja projekt som kan belysa och analysera organisatoriska och juridiska frågor i samband med digitalisering av samhällsbyggnadsprocesser. Exempelvis:

  • Finns det juridiska hinder i lagstiftningen?
  • Vem tar ansvar för metadata och förvaltning av data över tiden?
  • Kan regelverket för bedömningsprocesser förenklas när digital information möjliggör automatisk, kontinuerlig och distansoberoende övervakning? Eller krävs nya och utvecklade kontrollsystem?
  • Vilka organisationer, roller och expertis behövs - eller inte längre behövs - när allt som kan beskrivas digitalt kan även utföras av en dator
  • På vilket sätt kommer digitalisering att ändra ekosystemet av offentliga och kommersiella aktörer och deras förhållande till varandra?
  • Kommer digitalisering att stödja en omvandling till mer ”cirkulära” affärsmodeller?
  • Vem ansvarar för, äger och kvalitetssäkrar data? Hur ändras det när flera databaser slås ihop eller när aktörer försvinner eller kommer till? Hur blir data juridiskt giltig i en upphandling?
  • I en fragmenterad process är massproducerade standardiserade komponenter effektiva medan byggnader och anläggningar fortsatt antingen som unika projekt eller mycket standardiserade byggnadsverk, till exempel typhus och typbro. Vilka är de organisatoriska och juridiska förutsättningarna för automatiserade och flexibla byggsystem, projektering och byggande/tillverkning, så kallad ”mass customization”?